Europeiska trädexperter lär av östgötska ekjättar

De har Vårdnäs som bas och behöver bara gå runt knuten för att möta ekjättar som gömmer på rika naturvärden. Mitt i sommaren ger både ekoxar och läderbaggar sig till känna i den här miljön.

De internationella deltagarna är biologer, arborister och landskapshistoriker med uppgift att skärpa blicken för hur gamla träd ska skötas för att bli månghundraåringar och överleva så länge det bara går. Utbildningen är yrkesmässig och sker inom ramen för ett tvåårigt veteranträdsprojekt (Vetree), där EU står för 75 procent av kostnaderna på drygt tre miljoner kronor.

Med nyvunna erfarenheter i bagaget ska deltagarna sprida kunskap om skötselåtgärder vidare till skogsägare, lantbrukare och rådgivare i sina egna länder som en metod attt hejda hoten mot skyddsvärda träd. Under 1900-talet gick miljoner gamla träd förlorade i Europa till följd av förändrad markanvändning. Och de stryker fortfarande med, till och med som en konsekvens av EU:s jordbruksstöd.

– Östergötland är ett självklart val för den här utbildningen eftersom de skyddsvärda träden här ses på landskapsnivå och inte bara som enskilda solitärer, säger projektledaren Vikki Bengtsson.

Hon är även naturvårdskonsult i företaget Pro Natura från Göteborg och har flera gånger anlitats som inventerare i eklandskapet av såväl länsstyrelsen som Linköpings kommun. Bland annat har hon restaurerat de hamlade lindarna i Hallstad ängar, något deltagarna också får se. Även ett besök i Tinnerö eklandskap ingår, ett område med många gamla och unga ekar men få i åldern däremellan. En av Vikki Bengtssons insatser här har därför varit att åstadkomma ”naturliga” skador på unga ekar för att få dem att åldras snabbare så att de hinner ta över den biologiska mångfalden från gamlingarna innan de lämnar in för gott.

– Men just hur man bankar, slår och skär i träd för att få dem att åldras tar vi inte upp nu utan här handlar det om de vanligaste metoderna för rätt skötsel. Ingen ska behöva uppfinna hjulet på nytt och fortsätta begå misstag så att vi förlorar ännu fler skyddsvärda träd i Europa, säger Vikki Bengtsson.

Susana Carcamo, biolog från Spanien, och Heiki Hanso, arborist från Estland, diskuterar knotorna i barken på en ihålig ek och funderar över vad det är som gör ett träd skyddsvärt, vilka tecken på grov ved och död ved som är viktigt att lägga märke till.

– Vi har stora områden med ekar i Spanien precis som här. Vårt största problem är att yngre träd växer in i gamla träd så att de blir trängda, beskuggade, skadade och till sist dör, säger Susana Carcamo som jobbar i en spansk veteranträdsorganisation och ger råd till länsstyrelsen i Navarra.

I Estland finns visserligen eklandskap men de innehåller få gamla träd och ekjättar.

– Vi lider av sviterna från den sovjetiska tiden då man inte brydde sig så mycket om gamla träd utan avverkade dem. Nu är tänkandet mer modernt om hur vi kan skapa bra träd utifrån deras naturvärde och inte för att de ska användas, säger Heiki Hanso.

Projektet Vetree, där fem länder ingår, avslutas i höst. Då ska all insamlad kunskap om skötseltekniker finnas tillgänglig som gratis utbildningsverktyg i hela Europa. Åtta filminslag ingår, varav två är inspelade i Tinnerö och Hallstad ängar.