Sedan 2004 är hon svenska centerpartiets röst i Europaparlamentet. Flera av hennes uppdrag handlar om miljön. Inte minst viktigt är hennes plats i det tillfälliga utskottet för klimatförändringar.
- Det är väldigt bråttom i politiken just nu för att vända utvecklingen. Frågan är brännande och det är därför jag engagerat mig så mycket i den.
Hon är obrutet optimistisk när det gäller möjligheterna att rädda klotet. Hon tror på kraften hos politiska beslut, konsumentmakt och teknikutveckling.
- Det hänger på oss. Men det här fixar vi, säger hon med eftertryck.
Vi träffar henne i Valdemarsvik en ljummen, märkligt färglös, majdag. Hon är hemma från Bryssel några dagar och kan njuta av senvåren vid kusten. Östersjöns brunaktiga vatten slår långsamt mot strandkanten. Siktdjupet imponerar inte, men en liten ruska frisk blåstång som spolats upp på en sten lättar miljöångesten något.
- Som barn kunde man vada omkring i blåstångsbälten, minns Lena Ek. Så är det inte nu. Men på några ställen i skärgården har blåstången kommit tillbaka litet grand, så vissa delar av reningen kan vi se börjar fungera. Vi kommer också att få förbud mot fosfat i tvättmedel, precis som Tyskland redan har. Det förbudet ska vi sedan försöka få till runt hela Östersjön.
Trots blåstångsruskan och framtida förbud är vårt innanhav illa ute. Fast inte lika illa som klimatet. Här är det verkligt bråttom med åtgärder. Samtidigt menar hon att det finns både insikt om och politisk vilja att göra något åt det. Nu.
- Det har skett en förändring i inställningen till detta i EU bara det senaste året, säger Lena Ek. Det är inte svårt att diskutera de här frågorna och det går att nå jättelångt.
Hon pekar på att EU-länderna enats om att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till 2020. Frågan är om det är tillräckligt.
- Det handlar väldigt mycket om tiden. Kan vi snabbt gå från de beslutade målen till att bestämma om medlen vi behöver för att nå dit, så tror jag att det räcker. Många ansåg att det inte skulle gå att få med folk på 20-procentsmålet, men nu är vi där. Och nu finns de som vill ha 30-procent och några (exempelvis Tyskland) som vill ha ett 40-procentsmål.
De politiska besluten ser hon som startskottet för en utveckling som kommer att driva på ett teknikskifte mot mer miljövänliga produkter. Hon nämner flera beslut som vi kan förvänta oss från EU inom det närmaste året.
- nya standarder för bilar (begränsningar av koloxid- respektive partikelutsläpp)
- nya regler för sjöfarten (krav på andra bränslen och att den trafiken också ska ingå i systemet med utsläppsrätter)
- nya regler för flygtrafiken
- insatser för att förbättra järnvägsnätet i Europa (standardiseringsfrågor som spårvidder, regler för utbildning av lokförare etc)
Utöver det lyfter hon fram olika gröna steg i Sverige. Fjärrvärmen, produktionen av alternativbränsle. Och sopsorteringen.
Säkert är vi många som någon gång stannat upp på väg till återvinningsrummet med vårt noggrant sorterade avfall, och funderat över vad det spelar för roll. Det finns en värld utanför returpappersland där industrier spyr ut föroreningar i luften, där bilåkandet ökar i rasande fart och där man inte alltid vill gå med på internationella avtal för miljöns skull.
- I Europa vill vi gärna ha regler och internationella avtal. Det vill de absolut inte i USA, säger Lena Ek. Däremot har hälften av delstaterna CO2-program igång. Man investerar otroligt mycket i etanol och i teknikutveckling på etanolsidan. Och av högsta prioritet för amerikanska handelskammaren är att mäkla in miljöteknik i Kina.
När det gäller Kina anser hon att den svenska mediebilden av landet är ganska onyanserad.
- Vi läser att det byggs ett kolkraftverk i veckan i Kina. Och det gör det. Men man talar inte om att de byggs med en rökgasreningsteknik som gör att de släpper ut kanske mindre än en tusendel av vad ett gammalt verk hade gjort. Landets senaste femårsplan för ekonomisk utveckling innehåller rätt tuffa miljöambitioner och man köper faktiskt upp all miljöteknik man kan komma över.
För utvecklingsländernas del är en förändrad biståndspolitik ett sätt att hindra att de upprepar västvärldens miljömisstag, enligt Lena Ek
- Tillgången på energi är viktig för utvecklingen. Men vi måste hjälpa människor i fattiga länder till en modernare och smartare teknik. Arbetet för detta pågår. När budgetförslaget kommer i höst hoppas jag att miljövänlig energiproduktion och tekniköverföring ska ingå i våra biståndsmål.
Det EU gör har betydelse långt utanför unionens gränser. Regler som beslutas för de 27 medlemsländerna sprids, menar Lena Ek, till dem som antingen importerar från eller exporterar till EU. Och det är viktigt vilka energikällor unionens länder använder sig av framöver. Sol, vind och vatten finns med. Biobränsle. Men även kärnkraft.
- EU bestämmer inte över de olika ländernas energimix, säger hon. Men EU har fått rätten att hantera frågor som rör gränsöverskridande miljöproblem. Utifrån det kan vi sätta nyckeltal som nationerna måste följa.
Vi hinner prata om en rad andra miljöfrågor -- kemikalierna, behovet av ren och odlingsbar jord, tillgången på rent vatten och svenskarnas topplacering i den europeiska elförbrukningsligan -- innan EU-parlamentarikern måste hoppa in i sin nya dieselbil (det näst bästa alternativet) för att åka och hämta ett av sina barn. Hon har fyra.
- Vi lånar jorden av våra barn, säger hon. Det kräver ansvar.
Hon tittar ut över Valdemarsviken och berättar hur glad hon är över att bo just här. Hon pratar om hur det känns att lämna asfaltskvarteren i Bryssel efter arbetsveckans slut och komma hem hit till frisk luft, grönska och skärgård.
Både det där med ansvaret och insikten om hur mycket som finns att älska och uppskatta, tycker hon är viktigt att förmedla till barnen. Både för deras och för miljöns skull.
- För det man älskar vårdar man.