Det är februari 2021 när en ansökan om strandskyddsdispens inför ett nybygge landar hos Valdemarsviks kommun. Men den ser inte riktigt ut som vanligt. Ett företag i Hongkong vill bygga flera hus på hundratals kvadratmeter och en brygga som nästan påminner om en liten hamn. Kontaktpersonen är en konsult i Stockholm.
Bakom företaget i Hongkong finns en miljardär från Mjölby.
Vi kör från Valdemarsvik mot Fyrudden. Där bilvägen tar slut ser vi bara havet framför oss. En taxibåt tar oss norrut i farleden. På håll tornar en lyftkran upp sig.
Vi går iland på en klippa på Håskö.
“Tillträde förbjudet för obehöriga”, står det på ett staket som omringar byggarbetsplatsen.
Genom staketet ser vi några byggnadsarbetare som kliver ner för trappan från ett par bodar. Kanske blir vi bortkörda -- men inget händer.
Håskö är en ö med några åretruntboende, sommarstugor och en gästhamn. 2016 köper det Hongkong-baserade företaget Carenode International två tomter på ön för fem miljoner kronor.
Fem år senare landar ansökan om strandskyddsdispens och bygglov hos Valdemarsviks kommun. Ett fåtal grannar som berörs av nybygget får tycka till om ritningarna. Men ingen svarar och först när byggloven beviljas blir planerna kända för fler i skärgården.
Karsten Åström är ordförande i den lokala föreningen “Gryts skärvårdsförening”, vars syfte är att värna en långsiktig utveckling av området. Han brukar ha koll på vad som händer i skärgården -- men inte den här gången.
– Vi togs på sängen. Hade vi fått det på en remiss så hade vi ju protesterat högljutt, säger han.
Vad kände du?
– Ja, bestörtning, men även förvåning och ilska över att man beviljar något sånt här. Vi är inte emot att man utvecklar skärgården, men man måste ta hänsyn till natur och lokal byggnadskultur, säger han.
Mannen bakom företaget som köpt tomterna på Håskö heter Roger Samuelsson. Han föddes i Skåne, men växte bland annat upp i Mjölby. Han gick gymnasiet på Berzeliusskolan i Linköping och utvandrade sedan till Taiwan 1994 där han startade ett företag. 59-åringen har storslagna planer för husen på ön.
På Håskö tittar byggnadsarbetarna inte ens åt vårt håll när de kommer ut från sin bod. Till slut ropar vi för att få uppmärksamhet och någon viftar bort oss.
– Vi får inte säga någonting.
En av huskropparna är gömd under ett stort byggtält. På den andra sidan av tältet kan man se hur det sprängts i berget för att få plats med välvda betongväggar.
De byggnader som tidigare fanns har rivits, ett rött hus med vita knutar och en veranda med vackra snickeridetaljer, bara en sjöbod och en mindre brygga finns kvar. Men Roger Samuelsson vill bygga något helt annat.
Här ska tre hus i olika former byggas. Det blir ett runt, ett solfjäderformat och ett hus format som en åtta på totalt nästan 700 kvadratmeter. Det runda huset ska ha ett källarplan med teknikrum och tvättstuga, ett entréplan med matsal, bar, kök och uteplats under tak. En spiralformad trappa ska gå runt hela byggnaden upp till en rund takterrass och en taklanternin, det vill säga en slags glaskupol.
I det mindre, solfjäderformade huset ska det finnas fyra gästrum med egna badrum samt en lounge. Det blir även en uteplats mot havet.
Huset format som en åtta ska ha ett källarplan med vinrum, en välvd vinkyl och öppen spis. På entréplanet ska det finnas vardagsrum, matplats, kök och en frukostplats med utsikt mot havet. Det byggs två gästrum med egna badrum, separat vardagsrum för gäster och en stor uteplats. På det övre planet ska det största sovrummet med “walk-in closet” finnas. Det blir också badrum, tv-lounge och terrass.
Roger Samuelsson är en av grundarna till koncernen SHL Group som utvecklar och tillverkar medicinteknisk utrustning som säljs över hela världen, och Roger Samuelsson uppger själv för svenska myndigheter att koncernen 2022 hade omkring 5 000 anställda. De finns i Schweiz, Sverige, Taiwan och USA.
Genom sitt företagande har han tjänat stora pengar. På en lista i Aftonbladet från 2022 över de rikaste svenskarna i världen kommer Roger Samuelsson på 46:e plats och hans förmögenhet uppgick till 15 miljarder kronor. Några platser längre upp på listan hittar vi till exempel Katarina Martinson, dotter till Fredrik Lundberg som är fastighetskungen från Norrköping. Och några platser under finns bröderna Kamprad som är arvtagare till Ikea.
Roger Samuelsson håller en låg profil och förekommer inte särskilt ofta i media. Men 2020 syntes han i kvällstidningarna när Skatteverket krävde honom på runt 800 miljoner kronor i skatt och skattetillägg. Myndigheten ansåg att han vistats så pass mycket i Sverige att han skulle beskattas här.
Roger Samuelsson och hans ombud uppgav då för Aftonbladet att beslutet skulle överklagas eftersom de ansåg att Roger Samuelsson inte haft en fast punkt i Sverige sedan han utvandrade.
Johan Lundberg är skatterevisor på Skatteverket och jobbar med allvarligt internationellt skatteundandragande. Han säger att ärendet avviker.
– Det är mycket pengar, på så sätt sticker det ut. Men företeelsen med skenbosättningar är relativt vanlig i våra utredningar, säger han.
Målet är nu uppe i Förvaltningsrätten, men ännu har inget beslut fattats.
Roger Samuelsson har två barn och det yngsta barnet ska ha gått i förskola i Stockholm mellan 2015 och 2017, enligt uppgifter till Skatteverket. Barnflickor och en “allt-i-allo" i Sverige ska också ha betalats av Roger Samuelsson.
Trots att Roger Samuelsson själv inte äger några fastigheter i Sverige gör hans företag det. Skatteverkets utredning visar att han sedan 2013 har eller har haft fem bostäder som kan användas året runt och fyra bostäder som används som fritidshus. Det handlar bland annat om fastigheter i Åre kommun, ett hus för 35 miljoner kronor i Hamburgsund i Bohuslän, en villa på Värmdö och så de två tomterna på Håskö.
Vi börjar söka Roger Samuelsson. Hans kontakt med myndigheter sker genom konsulter och andra ombud. Vi får veta att han just nu är skriven i Schweiz, men hittar inget telefonnummer. På Googles kartor ser vi att bostaden i Schweiz är en våning med stor terrass med utsikt över Zugsjön. Några grannarna som vi ringer upp känner inte igen Roger Samuelssons namn.
Vi söker honom via hans företag, men får bara en mejladress. När vi inte får svar skickar vi brev till adressen i Schweiz och villan på Värmdö.
På Håskö har Valdemarsviks kommun godkänt sprängningar och gett dispens för att bygga trots att det finns strandskydd. Men att bygga där det finns strandskydd är experter kritiska mot.
– Det knapras i kanten på strandskyddet när fler och fler dispenser ges, säger Mia Svedäng, sakkunnig på Naturskyddsföreningen.
– Problemet med dispenser för bryggor är att de för med sig fler negativa saker som båttrafik och utsläpp. Det blir en dominoeffekt av små saker som tillsammans kan skada kustområdet, säger hon.
Det är just en ansökan om dispens för en stor brygga vid vattnet som rört upp känslor. Här ser vi också att politiker har agerat på ett sätt som väcker frågor.
Bryggan som Roger Samuelsson vill bygga på Håskö ska bli nästan 400 kvadratmeter stor och där ska man enligt ansökan kunna lägga till med en 26 meter lång yacht som drivs av tre kraftiga motorer. Själv äger han den precis lika långa yachten Stina-Kajsa. Yachten är enligt Skatteverket värd 60 miljoner kronor.
Men det är inte den enda båten han äger. Förra året köpte han en av världens mest spektakulära lyxyachter -- den 126 meter långa "Octopus" för 2,7 miljarder kronor.
Den ägdes tidigare av Microsoft-grundaren Paul Allen. Brittisk media har skrivit om de årliga fester som hölls på yachten när den la till i Cannes under filmfestivalen under tiden som Paul Allen ägde den. Enligt hemsidan Vesselfinder.com som följer olika yachters position fanns Octopus i början av juni vid Turkiets kust.
När ansökan om att bygga en stor brygga skickas in till kommunen informerar en tjänsteman Roger Samuelssons konsult om att en naturvärdesinventering behöver göras innan dispensen kan beviljas. Det är en slags utredning av en expert om hur miljön i vattnet kring ön ser ut och vilka arter som finns där.
När utredningen av miljöförhållandena kring ön är färdig visar den att vattenkvalitén där den nya bryggan ska ligga är mycket god. Där hittar man även ålgräsängar.
– Ålgräsängar är viktiga som uppväxtmiljö för fiskar och många smådjur – de brukar kallas för fiskarnas barnkammare. Det binder också sedimentet så att det inte blir så grumligt, och fungerar som en kolfälla, säger Mia Svedäng på Naturskyddsföreningen och trycker på hur viktigt ålgräset är för livet på de grunda bottnarna.
När det försvinner skapas en ond cirkel av fler negativa effekter för kustmiljön.
I utredningen kommer man fram till att bryggan och båttrafiken till den kommer att påverka kusten negativt. Det finns förslag på vad som kan göras för att minska belastningen, som att närmare undersöka var ålgräsängarna finns och placera bryggan utanför dem.
Ärendet hamnar hos en tjänsteman som meddelar Roger Samuelssons konsult att kommunen med stor sannolikhet kommer att avslå ansökan.
I det här läget ser det riktigt mörkt ut för Roger Samuelssons stora brygga.
Vi kör vidare mot ön Harstena i ytterskärgården där det finns en del fastboende. Här stöter vi på en person som mycket väl känner till Håskö och Roger Samuelsson. Vi får veta att han kallas “Rik-Rogge” av boende i skärgården.
De flesta vi pratar med är överlag positiva till de nya husen på Håskö, eftersom det ger vissa arbetstillfällen i skärgården. Till exempel måste byggnadsarbetare och material köras med båt ut till ön.
– Det är fantastiskt att det händer något, sedan kan man fundera på hur det hör ihop med skärgårdsmiljön, men… ja, det är ju utveckling, säger Ingemar Södling som är sommarboende på Harstena.
Vi tar oss vidare till Gräsmarö, drygt tre kilometer nordöst om Håskö. Martin Gräslund möter oss på sin fyrhjuling vid bryggan.
– Jag har sett en animerad bild över hur det ska se ut och tycker det ser helt okej ut, säger han och vill vara tydlig med att han inte har något emot nybygget på Håskö.
Men han är kritisk mot kommunen, eftersom han själv har haft problem med bygglov.
Han bodde tidigare i en sommarstuga, och när han ville ha tillstånd för att bygga ytterligare ett bostadshus på tomten så fick han inte bygga större än 30 kvadratmeter.
Kommunen ansåg att det redan byggts för mycket på Gräsmarö.
– Jag fick inte göra det större. Nu vill vi i stället bygga ett Attefallshus här, men det får vi inte heller göra. Den typen av inkonsekvens, det har jag svårt för, säger Martin Gräslund.
Vi pratar med fler skärgårdsbor som upplevt att det är svårt att få bygglov eller att få bygga Attefallshus.
Anledningen till det är en översiktsplan som kommunen antog 2018. Där står det att kommunen bedömt att Attefallshus inte får uppföras inom regionala kulturmiljöområden.
På en karta har kommunen ringat in stora delar av Gryts skärgård som ett område där det finns ett riksintresse för kulturmiljövård, alltså att vårda historiska miljöer.
Men att miljö- och byggnämnden i Valdemarsviks kommun nu har gett Roger Samuelsson tillstånd att bygga betydligt större hus beror på att det fanns byggnader på tomten innan. Byggnader som nu ersätts. Dessutom ligger Håskö utanför detaljplanelagt område och det finns få hus på ön.
Men Karsten Åström, ordförande i “Gryts skärvårdsförening”, reagerar på storbygget.
– Att ge bygglov för 700 kvadratmeters fritidsbebyggelse i ett känsligt område till ett bolag registrerat i Hongkong är upprörande. I stället bryts en sammanhållen natur- och kulturbygd sönder och risken är uppenbar att beslutet blir en ny praxis för byggnation i skärgården, säger Karsten Åström.
På väg tillbaka till Fyrudden passerar vi platsen där Roger Samuelsson vill bygga sin stora brygga.
En av tjänstemännen som var involverad i strandskyddsdispensen för bryggan berättar att de haft kontakt med Roger Samuelssons konsult om att minska ner storleken för att kunna godkänna den. Efter det kom nya ritningar in till kommunen. Nu har bryggan gått från att vara 400 kvadratmeter till 215.
Efter det får inte tjänstemannen vara med och handlägga ärendet längre.
I stället är det dåvarande ordförande i miljö- och byggnämnden, centerpartisten Göran Karlsson, som tar över. Det hålls ett förmöte, ett så kallat beredningsmöte, mellan honom och två andra ledamöter. Där ska de enas om det förslag man vill presentera i byggnämnden. De tre männen kommer överens om att de vill bevilja strandskyddsdispensen.
– Vi tyckte att vi kunde prova den dispensen för att det inte fanns några direkta skäl att säga nej. Sen vet jag att tjänstemännen hade en annan uppfattning i ärendet, säger Göran Karlsson.
Hur kommer det sig att ni i beredningen valde att gå emot tjänstemannens bedömning?
– Vi politiker har ju en möjlighet att ha en egen uppfattning och i det här fallet så tyckte vi att det var en utveckling av skärgården, säger han.
Sen sker något ovanligt. Efter mötet skickar Göran Karlsson ett mejl till sekreteraren i miljö- och byggnämnden. Där skriver han att tjänstemännens förslag inte ska bifogas i kallelsen till nämnden. Anledningen är att han och de två ledamöterna i beredningen har en annan åsikt än tjänstemännen.
Därmed skickas bara ett förslag till de andra fyra politikerna i byggnämnden, det förslag som Göran Karlsson själv skrivit. I nämnden ska beslutet om strandskyddsdispensen tas.
Tjänstemannens förslag blir aldrig en del av beslutsunderlaget. Men vi får läsa det och innehållet är tydligt: Dispensen borde avslås.
"Då fastigheten är bebyggd med ett båthus och en brygganläggning så är behovet tillgodosett och motivering till att utöka saknas”, skriver tjänstemannen i sin motivering.
En person med insyn i ärendet reagerar starkt på mejlet som Göran Karlsson skickar:
– En ordförande som går in och sätter munkavle och censur på en förvaltning som är experter på området. Det är allvarligt.
När nämnden har sammanträde är tjänstemannen där och får chansen att presentera sitt förslag muntligen. En enhällig nämnd tar dock beslut enligt beredningens förslag och kör över tjänstemännen. Strandskyddsdispensen går igenom. Men vår källa är kritisk.
– Om politikerna på mötet hade fått läsa förvaltningens förslag, men kommit fram till att de vill på ett annat sätt, då är det en annan sak. Då har alla ledamöter fått all information de behöver för att fatta ett välgrundat beslut. I det här fallet har beslutet varit förutbestämt.
Men att ordförande går in och bestämmer hur dagordningen för mötet ska vara är inte fel enligt lagen, det säger Olle Lundin som är professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.
– Ordförande har ganska stor makt i rummet. Sen kan man undra vad syftet är med att plocka bort vissa handlingar som pekar åt ett visst håll. Det är inte olagligt, men man kan diskutera lämpligheten i det hela, säger Olle Lundin.
Vi ringer politikerna som var med och fattade beslutet. De flesta minns ärendet som enkelt och att alla var överens.
Men en del blir upprörda över att vi ställer frågor.
– Men vad är problemet? Ni ringer ju runt till alla och håller på. Vad är bekymret?, frågar Johan Gustafsson (M), som var en av ledamöterna på sammanträdet.
Hans A Andersson (LpO) är en av de andra ledamöterna som fanns med på sammanträdet. Han säger att det är svårt att minnas det specifika tillfället. Men han menar att det inte är tillräckligt om tjänstemännen endast får framföra sitt förslag muntligt.
Är det ovanligt att inte få se något skriftligt förslag?
– Jag vet att det händer. Det händer även på kommunstyrelsen att det läggs fram en handling under pågående möte, men det är inte heller rätt. Alla ledamöter ska ju ha chansen att läsa in sig på ärendet.
– Framförallt om tjänstemännen hade en åsikt som gick tvärtemot beredningen, då är det ännu viktigare att det finns ett underlag, säger Hans A Andersson.
Tidigare ordförande Göran Karlsson (C) medger att det är väldigt ovanligt att tjänstemännen och beredningen har olika åsikter i Valdemarsviks kommun -- och att det gör fallet unikt.
Tyckte du att det var lämpligt att inte skicka med tjänstemännens förslag till nämnden?
– Det var väl precis det jag tyckte eftersom jag skrev till sekreteraren att det var vårt förslag från beredningen som skulle ut. Det är ordförande som bestämmer vilka handlingar som ska gå med i kallelsen.
Fanns det något annat syfte med att bevilja just den här strandskyddsdispensen?
– Vi har inget behov av någon brygga där ute. Varken personligen eller kommunen, jag ser inte att vi skulle ha någon åsikt om det, säger Göran Karlsson.
Nämnden går dessutom emot miljöexperternas utredning om att bryggan får negativa effekter för växt- och djurlivet.
Men Länsstyrelsen i Östergötland överprövar kommunens beslut och stoppar bryggan eftersom konsekvenserna för djur- och växtlivet i det grunda vattnet är för stora om den byggs. Ålgräsängarna blir till slut de stora vinnarna.
Det blir alltså ingen ny brygga till byggnaderna på Håskö. Vad säger Roger Samuelsson om det?
Vi undrar också varför han fastnade för tomterna på Håskö, om han har någon koppling till Gryts skärgård och vad han ska använda byggnaderna till. Ännu har han inte hört av sig.
Vi gör vad vi kan för att få svar. Den kontrollansvarige för bygget på Håskö vill inte prata. De ombud som haft kontakt med Skatteverket i Roger Samuelssons namn lovar att förmedla våra kontaktuppgifter. Men inget händer. Arkitektfirman säger inget.
– Vi har blivit tillsagda att inte säga något, så då gör vi så, säger vd:n.
I stället hänvisar de till konsulten i Stockholm som skickade in bygglovsansökan. Men konsulten svarar inte i telefon eller på mejl. Till slut blockerar han vårt nummer. Vi skickar brev men utan resultat. Då söker vi upp honom.
Företaget står skrivet på Lidingö utanför Stockholm. När vi ringer på dörren öppnar en familjemedlem som berättar att konsulten kommer hem om några timmar.
Vi testar att söka honom på nytt via en annan telefon, och efter några timmar får vi kontakt. Konsulten svarar.
– Jag har ingen kommentar kring de byggnationerna åt er, tyvärr. Faktiskt. Ni får hitta er information någon annanstans, inte från mig.
Vill du inte svara på någonting?
– Jag är jättenöjd med det, tack för samtalet. Hej hej.
Sedan lägger han på luren.
Roger Samuelssons företag har kontor i Nacka Strand, vi försöker där i stället.
– Han bor inte i Sverige och han är nästan aldrig här, säger en receptionist i den stora byggnaden.
Men hon tar emot en lapp med våra kontaktuppgifter och säger att hon ska lämna den vidare.
Nu återstår att söka Roger Samuelsson på adressen på Värmdö, där Skatteverket hävdat att han i alla fall för några år sedan tillbringade en hel del tid.
När vi kommer fram till huset möts vi av en stenmur och en porttelefon. När vi trycker på den dyker meddelandet “inga boende” upp. Vi ser inte heller några tecken på att någon finns innanför grindarna.
En granne som bor några hus bort berättar att hon knappt sett till Roger Samuelsson de senaste åren.
– Det pratas så mycket, jag har hört att han bygger ett nytt hus nu. Men jag vet inte säkert, säger hon.
Att leta efter Roger Samuelsson känns som att leta efter en nål i en höstack. Är han i Schweiz? Kanske i sommarvillan i Hamburgsund? Det är möjligt att han är i Taiwan eller kanske ombord på Octopus i Turkiet.
Våra frågor om vad han ska använda sina byggnader på Håskö till står obesvarade. Gryts skärgård har blivit en mångmiljardär rikare, men än så länge verkar han vilja hålla sig hemlig.