Det var strax efter klockan två på onsdagseftermiddagen som brygghunden Gulli somnade in på Valla djursjukhus i Linköping. Vid sin sida hade hon hela sin nya familj. Beslutet var tungt, berättar Ingela Karlsson, men till sist det enda möjliga då Gullis kropp inte orkade mer.
– Hon låg på en madrass på golvet och de hade lagt en rosa filt på den. Sedan satt vi på golvet med henne när hon fick narkosmedlet. Det gick jättelugnt till, säger Ingela Karlsson gråten i halsen.
Gulli hittades för en månad sedan svårt utmärglad och skakandes av köld under bryggan vid Fyruddens hamn. Eftersom ingen ägare gav sig tillkänna bodde Gulli sin sista tid i livet hos familjen Karlsson på gården Nygärdet utanför Valdemarsvik.
– Vi hade hoppats att hon skulle få ett halvår eller ett år men det gick så jävla fort på slutet, säger en bedrövad matte.
Den märkliga och uppmärksammade historien om brygghunden Gulli tog sin början när seglarparet Gunnar och Lisa Brynolf hittade hunden under bryggan i Fyrudden den 7 juli. Trots att historien fick stort genomslag i medier hörde ingen ägare av sig, varken till polisen eller till Ingela Karlsson, som tagit hand om hunden.
Gulli beräknas vara runt tolv år och vägde bara 17 kilo när hon hittades, ungefär hälften av vad hon borde väga. Ingela Karlsson berättar att hennes återhämtning har gått upp och ner, kantats av många veterinärbesök och medicinering.
– I fredags var hon jättepigg. Hon gick runt och luktade, försökte leka och sprang till och med lite. Men i tisdags blev hon sämre igen och hade svårt att resa sig. Vi tänkte att hon behövde mer dropp.
Ingela Karlsson besökte och konsulterade två veterinärmottagningar innan det tunga beslutet togs att Gulli behövde avlivas.
– Jag tror jag frågade veterinären tre eller fyra gånger om det inte fanns något mer att göra.
– Veterinärerna sa att är det så att hon inte äter och dricker som hon ska och kroppen inte tar upp vätskan, då är det ganska allvarligt. Det kan vara många saker som är fel och oftast är det inte behandlingsbara. Det är inte så bra att utsätta en gammal hund för det.
Ingela Karlsson är tacksam för all hjälp och stöd hon fått från myndigheter, veterinärer och privatpersoner. Hon berättar att hon fått tusentals meddelanden på sociala medier.
– Det känns nästan som när man var liten och det var en kris. Då alla på något sätt samlades för att stötta.
Det återstår att se om vi någonsin får svar på de många frågorna om Gulli: Var kommer hon ifrån? Vem ägde henne? Hur hon kunde hamna utsvulten under en brygga? Ingela Karlsson tvivlar på att gåtan Gulli kommer att bli löst.
– Nej, jag har gett upp. Jag tänkte på det igår, när vi tog bort henne. Om det fanns någon husse eller matte som saknade henne fick de inte vara med i den stunden.
Vad tar du med dig ifrån den tid ni fick med Gulli?
– Att det är så jäkla viktigt att alla måste registrera sina djur på jordbruksverket och att jag är oerhört tacksam för alla som har engagerat sig.
Men trots att Gullis tid i sin nya familj blev kort hann hon ändå uppleva gemenskap, kärlek tryggheten innan kroppen gav upp. De två andra tikarna i familjen accepterade Gulli när hon fick flytta in i familjen Karlssons hus efter att hon var färdig-vaccinerad.
– Hon gav kärlek tillbaka, blev glad och viftade på svansen när hon såg oss.