Det har sjudit i leden i Valdemarsvik ända sen räddningstjänsten blev en del av RTÖG 2015. De anser sig har gått från en organisation där cheferna var måna om arbetstagarna och utbildning, information och ersättningar var bra, till en organisation som gör tvärt om.
Uppsägningarna kommer enligt planen att lämnas in till RTÖG:s ledning på tisdag, 31 januari, men redan nu har de enskilda brandmännen lämnat in sina avskedsansökningar till stationsansvarig. De har tre månaders uppsägningstid vilket gör att Valdemarsvik kan stå utan räddningstjänst den första maj.
– Vi gav information till ledningen i måndags för att ge dem en tidsfrist. Vi hoppas att de ska vilja sätta sig ner och titta på det här, men hittills har de inte varit villiga, säger Johan Lind, stationsansvarig.
Uppsägningarna har kommit individuellt och alla är beredda på att ta konsekvensen av det.
– Jag har redan kommit till ro med det. Jag vill jobba kvar men jag kan inte tänka mig att vara kvar med en ledning som inte vill prata med oss, de skiter i oss, säger Torbjörn Nilsson, en av de som lämnat in sin avskedsansökan.
Det finns i huvudsak två orsaker till att över 90 procent av brandmännen i Valdemarsvik nu vill lämna sina uppdrag. Det ena är kollektivavtalet som i höstas slöts mellan Kommunal, Vision och SKL, Sveriges kommuner och landsting. Avtalet har fått kritik från brandmän i hela landet, bland annat för att ob-ersättningarna tagits bort och ersatts med en högre timpenning.
– För mig är det en psykologisk faktor. Om jag ska vara beredd att ge mig iväg mitt i natten eller på julafton då vill jag att det ger något extra, säger Torbjön Nilsson.
De betonar att de inte handlar om några stora summor, utan att det handlar om att de inte ska förlora på att åka ut på ett larm eller på en utbildning/övning.
– Är jag på en övning ska jag inte känna att jag måste jobba in det, men så känns det. De flesta tjänar mer på att jobba privat än att jobba här, säger Magnus Hegefors, styrkeledare och en av de som också väljer att sluta.
Den andra orsaken till uppsägningarna är den personalpolitik som förs inom RTÖG. I måndags gick räddningstjänsten i Åtvidaberg ut och uttryckte viljan att förbundsdirektör Håkan Dahm ska avgå. Så långt går inte räddningstjänsten i Valdemarsvik, men de anser att organisationen är toppstyrd och att ledningen är ovillig att ha en dialog eller på något sätt gå arbetstagarna till mötes.
– De kliver runt problemet och skyller på att BRF (Brandmännens riksförbund, reds anm.) inte gjort förhandlingar på rätt sätt. Men om de vet att de inte förhandlat på rätt sätt, varför kan de inte kliva fram och ta en dialog med oss anställda?
En anledning, som de ser det, är att Håkan Dahm sen i november förra året sitter som ordförande i Pactas branschråd. Pacta är den arbetsgivarorganisation som förhandlat och skrivit under avtalet med BRF.
– Det säger sig självt att han inte vill skriva ett avtal som går utanför Pacta, säger Johan Lind.
Valdemarsvik är en av de största stationerna inom RTÖG och täcker ett område med en radie på över sex mil. Det är långt till närmsta heltidsbrandkår viket gör att krisen inom RTÖG är uppenbar. Norrköpings räddningstjänst kan inte täcka upp för dem eftersom de skulle få en alldeles för lång inställelsetid, vilket skulle bryta mot lagen om skydd mot olyckor.
– Att de skulle stationera heltidspersonal på plats i Valdemarsvik är högst osannolikt. De måste hitta en annan lösning, säger Johan Lind.