Mellan 1999 och 2003 minskade däremot sopmängden.
- Trenden är den samma inom hela EU, säger Fredrik Feldt, avfallsingenjör vid tekniska kontoret i Motala. EU:s mål är att stoppa ökningen fram till 2012.
- Forskare säger att avfallsmängden är kopplad till konjunkturen och till BNP (det totala värdet av allt som produceras), påpekar Ulf Lundquist, chef för renhållningen i Motala och Vadstena.
- Soporna ökar, man vi har blivit bättre på att ta hand om dem, säger Fredrik Feldt. Nästan inget läggs på tippen.
Renhållningens stora utmaning just nu är att ta bättre hand om det komposterbara avfallet. Inom tre år ska minst 4 500 ton, motsvarande 150 långtradare med tre containrar var, komposteras eller rötas. Men var?
I dag körs allt detta till Gärstadsverket i Linköping och eldas upp.
Ambitionen gäller 35 procent av det komposterbara avfallet inom tre år. Det framgår av avfallsplanen som fullmäktige ska anta på måndag.
Vad som är komposterbart framgår av en analys som renhållningen för första gången har gjort utifrån vad som faktiskt slängs. 40 procent går att kompostera och 22 procent är förpackningar.
- Förpackningar ska över huvud taget inte finnas i soporna, säger Fredrik Flink.
Första utmaningen är att skilja ut det som går att kompostera från de andra soporna. Nästa utmaning blir att ta hand om det.
Komposteringsförsöket på Tuddarp för några år sedan blev inte så lyckat. I dag är rötning mer i ropet eftersom den ger både energi (metangas) och organiskt avfall.
Biogasanläggningen i Linköping tar redan emot köksavfall från fyra Mo- talaskolor plus från markstridsskolan i Kvarn. De har varsin avfallskvarn och en tank som töms varannan vecka. Hanteringen sparar i 215 kronor per ton. Så mycket billigare blir det jämfört med förbränning.
Motala-Vadstena anses vara för litet för att skaffa egen biogasanläggning.
I övrigt är ambitionen att avfallet ska minska. Hushållssoporna är drygt hälften av det avfall som renhållningen hanterar. Andra stora poster är bygg- och rivningsavfall, industriavfall och avloppsslam.
- Jag brukar säga att man inte ska handla hem så mycket sopor, säger Ulf Lundquist.
Men att få folk att köpa mindre och slänga mindre är inte lätt. Lite har dock hänt. Tandkrämstuben har ingen pappkartong kring sig längre, och kaffet har varken plåt eller kartong. Det handlar om små saker som att köpa en refill i stället för en glasburk.
- Det är smått, men där måste det börja, säger Fredrik Feldt.
Motivationen är kanske bättre när man släpar hem en ny soffa än när man ska göra sig av med en gammal, resonerar han. Det kanske har varit alltför lätt att bli av med sitt spill tidigare.
- Vi på renhållningen är i slutänden på kedjan så vi kan inte påverka så mycket, säger Fredrik Feldt.