– Det är som en tolvkamp för patrullhundar, beskriver hundföraren Per-Erik Eriksson arrangemanget som pågår i Vadstena.

Tävlingen, som pågår mellan torsdag och söndag, är uppdelad i flera olika grenar där alla ekipage deltar i samtliga moment.

– Här tävlar man i brottsplatsundersökning, förklarar hundföraren Per Thurefjell och pekar mot en ruta på 40 gånger 40 meter. I den ska hundarna själva söka av för att hitta något som luktar människa, medan hundföraren står utanför rutan.

Artikelbild

| Hopp över hinder ingick i momentet lydnad.

– Just den här grenen skiljer sig lite mot hur vi jobbar på en vanlig brottsplats. Där har vi hunden kopplad framför oss, medan hunden är lös och man står bredvid rutan på tävlingen, säger Per Thurefjell.

Utöver brottsplatsundersökning tävlar ekipagen i lydnad, skydd, räddningssök, spår och platsliggning.

– Sen är det många delmoment i varje gren, som till exempel hopp över hinder, förklarar Per-Erik Eriksson.

Varje delmoment betygssätts utifrån olika kriterier. Det ekipage som får högst sammanlagd poäng vinner.

Artikelbild

| Hundförarna Fredrik Olsson och Per Thurefjell är med och arrangerar polishund-SM i Vadstena.

– På brottsplatsundersökningen kollar man på hundens sökbeteende, markering av föremål, hundförarens taktik och ekipagets samarbetsförmåga, förklarar Per Thurefjell.

Bland polishundarna finns flera olika raser representerade, även om en majoritet är schäfrar.

Artikelbild

| 17 ekipage deltar i årets polishund-SM.

– Det är ungefär 70 procent schäfrar, 20 procent malinois och resten är specialsökhundar. Där kan det bland annat vara labradorer, säger Per Thurefjell.

I Sverige finns det runt 350 patrullhundar och ungefär 50 stycken som är i träning. Innan hundarna påbörjar utbildningen till patrullhund ska de vara mentalt testade för att ha rätt grundegenskaper. Därefter följer en sex till åtta månader lång utbildning innan hundarna är redo att tas i tjänst.

Artikelbild

| Per-Erik Eriksson med hunden Herax.

– Det en lång process som kräver mycket träning. Det krävs att de är allsidiga och har stor arbetslust, förklarar Per Thurefjell och får medhåll från kollegan Fredrik Olsson.

– Arbetslusten är a och o. Sen behöver de gilla människor, vara miljöstarka och kunna övervinna rädsla. Hundarna får bli rädda, men de får inte backa för det, förklarar Fredrik Olsson.

Artikelbild

| Hundföraren Patrik från Trelleborg med sin belgiska vallhund Haffa var jättenöjd efter lydnadsmomentet.

Även som hundförare krävs det en hel del. Poliserna måste vara tillräcklig fysiskt tränade för att kunna spåra längre sträckor, ha god orierinteringsförmåga och känna sig trygga i polisrollen.

– Det är mycket ensamarbete, så det krävs att man jobbat några år för att man ska veta sina begränsningar, säger Fredrik Olsson.

Artikelbild

| Annelie och Åke Gustafsson har åkt från Mullsjö i Västergötland för att titta på polishunds-SM. Med sig har de schäfern FM Notus.

Vad är det bästa med att vara hundförare?

– Känslan när man lyckas tack vare hunden. När man vet att det inte hade gått utan den, tycker Per-Erik Eriksson.

Artikelbild

| Under fredagen var Kungsvalla IP plats för polishundarna att visa prov på lydnad tillsammans med sina hundförare.

– Det främsta uppdraget är att rädda liv. Känslan när man lyckas, den är obeskrivlig, säger Per Thurefjell och ler stort.

Även om ekipagen inte räddar några liv i tävlingen, så är nerverna på helspänn.

Artikelbild

| Fyraårige schäfern Bosse vilar upp sig bak i polisbilen.

– Det är en annorlunda situation att jobba med publik omkring. Förarna är rejält nervösa. Det kanske ser lätt ut, men det är riktigt svårt, säger Per Thyrefjell.

Tävlingen pågår på Kungsvalla IP fram till söndag eftermiddag. Enligt poliserna har de sparat det mest fartfyllda till sist – besökarna kommer få se hundarna bita för att försvara sin förare.

– I helgen är det skydd, då är det fart och fläkt. Det är väldigt publikvänligt, säger Per Thurefjell.