– Vi började fundera på vad man mer kan göra än att skänka pengar. Man känner sig hjälplös när man ser nyheterna, säger Josefin.
En tanke initialt var att planera en bilkonvoj från Vadstena till Polen för att hjälpa till med transport av flyktingar till Sverige.
– Vad skulle man själv vilja ha hjälp med i en sådan situation? Jo, att få sina små barn i säkerhet, säger Josefin och blir märkbart rörd.
Hon lyfte sina tankar i sociala medier under tisdagskvällen, för att se om det fanns ett intresse att göra en handgriplig insats. Inlägget fick snabbt respons.
Samtidigt, medger hon, är det mycket känslor som styr nu och hur man konkret ska göra är osäkert.
Under onsdagen fick Richard Damm kontakt med en polack, som har direktkontakt med hemlandet. Enligt honom är inte prio ett att bistå med transporter av flyktingar nu eftersom det ska råda trafikkaos i landet när många Ukrainare kommit över gränsen. Istället är behovet av olika förnödenheter stort.
– Det gäller att man tänker till så att man kan samordna resurserna. Organisation är också något som det finns ett skriande behov av, säger Richard.
Josefin har nu startat gruppen "Vadstena frivilliga för Ukrainas flyktingar". Syftet är att nå och samla dem som kan bistå med hjälp, på olika sätt.
– Det är så många gånger man önskar att man gjort mer, säger Josefin som upplever att hoten mot Sverige och andra länder gör att det kriget blir mer påtagligt och nära.