– Det är jätteroligt att vi kan träffas igen och veta att vi nu gör det under trygga former. Med vaccinpassen kan vi också fira resten av julens högtider i kyrkan. Det är viktigt att träffas kring traditioner och få dela en gemensam upplevelse, menade förre kyrkoherden Torbjörn Ahlund före luciatablån.
I det inledande välkomsttalet till besökarna – det blev välbesatt i främre delen av kyrkan – underströk han sedan den ursprungliga lucians martyrskap:
– Hon stod upp och dog för sin integritet, för rätten att vara sig själv som kvinna och människa. Därmed är hennes martyrium idag värt att lyfta fram som stor förebild för oss alla, i rätten att få leva våra liv som dem vi är. Där visar hon oss vägen som ljusbärare.
Så skred då luciaföljet från Petrus Magnisskolan stilla och vackert fram i dämpad belysning. Som vi tidigare berättat bärs ljuskronan i år av Elinor Larsson. Hon flankerades av sex tärnor – följet var något decimerat på grund av sjukdom. Nu saknades Staffan stalledräng, men det löste två av tärnorna genom att byta till stjärngossestrutar och ta ton i Staffansvisorna.
Petrus Magnis rektor Suzanne Stråkander Rockler delade ut gåvor i form av smycken till flickorna innan det sångliga framträdandet började till Beatrice Papings pianoackompanjemang.
Lucia Elinor Larsson tyckte att det kändes nervöst till en början.
– Men sedan var det bara jätteroligt. Men jag fick lite stearin i håret. Det drog lite kring kronan, berättade hon efteråt.