Under sommaren och hösten förra året var Emma Karlsson, arkeolog vid Östergötlands museum, grävledare för tre undersökningar i Vadstena. Det gällde en längre sträcka av Slottsgatan och vid Rådhustorget där nya ledningar läggs ned samt i den del av Asylenparken där bostäder planeras.
Se grafik över utgrävningsområdet här.
– Hur sydvästra delen av Vadstena såg ut under medeltiden innan området avhystes för att slottet skulle byggas är mycket litet känt. Att det fanns odlingar kan vi se, men kanske även någon form av hus, säger hon.
Det dröjer innan hon har resultaten från alla analyser med tidsdatering av det material i form av trä, växtdelar och fröer som togs till vara från de tre grävningarna. Störst förhoppning om bra svar har hon från grävningen i Slottsgatan där kulturlagren ned till 1,5 meters djup visade sig vara mycket välbevarade.
Nyttoväxter
Just nu skriver hon på rapporten om Asylenparken som ska vara klar under februari.
– Där är de medeltida jordlagren inte så välbevarade, men vi har ändå hittat en del fröer bland annat från vit kattost, säger hon.
Det är en gammal nyttoväxt som numera anges som hotad på Artdatabankens rödlista och växer i kulturpåverkade miljöer, till exempel lantbruk med djur. Vit kattost ska förr ha odlats i medeltida örtagårdar och använts mot bölder och bistick.
Hindra fiender
Under medeltiden omgärdades Vadstena av ett försvarsdike, sedan stadens invånare 1467 skrev till klosterledningen och begärde att det skulle anläggas till "värn och tröst". Bland annat antas Gropgatan som leder ut på Slottsgatan ha fått sitt namn av detta försvarsdike. Under utgrävningarna fann Emma Karlsson rester efter försvarsdiket i två punkter vid Slottsgatan, som kan sammanlänkas till en tidigare okänd sträckning i Asylenparken.
– Därmed kan vi bekräfta att uppgifterna om en längre sträcka som anges på en 1600-talskarta stämmer. Här fanns försvarsdiket långt innan sockerbruket och Asylen byggdes i slutet av 1800-talet.
Försvarsverk på 2,5 meter
Däremot gäckar fortfarande kopplingen till Gropgatan.
– Försvarsdiket kan dock mycket väl ha gått ett stycke längs med en medeltida föregångare till Slottsgatan, men legat utanför den sträcka som vi har undersökt nu.
Vad var syftet med försvarsdiket?
– Det var ett djupt dike som säkert var vattenfyllt under vissa delar av året och skulle försvåra för fientliga inkräktare att ta sig in i Vadstena under kristider, säger Emma Karlsson.
Hon kunde se diket ned till 1,5 meters djup och med en tillhörande jordvall på cirka en meter borde försvarsverket ha varit minst 2,5 meter från botten på diket till toppen på jordvallen.