Vid Tistorp strax utanför Vadstena håller man sedan en vecka tillbaka på att anlägga en ny våtmark. Ytan är på två hektar och när allt är klart kommer vattendraget att bli ungefär en halv meter djup.
– Vi ska även installera en regleringsbrunn som gör att man själv kan bestämma vattennivån, säger Conny Fransson på Västerlösa Schakt AB, som utför jobbet.
Arbetet beräknas vara klart i slutet av maj. Fram till dess ska flera moment avklaras.
– Just nu gräver vi bort leran som är på botten av det här området. Den ska vi sedan använda till att bygga upp de vallar som omgärdar dammen, säger Conny Fransson.
Det grundläggande syftet med en våtmark är att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och hav, samt bevara och förstärka den biologiska mångfalden. Sedan några år tillbaka kan markägare som vill anlägga en damm därför få stöd från EU:s landsbygdsprogram.
– I jordbruksmark finns det kväve och fosfor. Med hjälp av en våtmark tas ämnena upp av växter och förhindrar på sikt att de rinner ut i Östersjön, säger Per Lindmark på länsstyrelsen.
En markägare kan få ekonomiskt stöd för 90 procent av investeringskostnaden och därefter ett årligt bidrag på 5 000 kronor per hektar.
Men trots de förhållandevis goda villkoren är det få lantbrukare som nappar.
– Intresset var större före 2013. De senaste tre åren har bidraget varit borta, men från och med 2016 är stödet återinfört. Det har gjort att vi har fått ett glapp, säger Per Lindmark.
Han tror även att en orsak till det svala intresset är att många inte ser någon lönsamhet i att ha en våtmark.
– Dammarna behöver ju vara några hektar stora och därmed försvinner stora bitar av åkermarken.
Per Lindmarks förhoppning är dock att intresset för våtmarker så småningom ska öka.
– Det är ungefär fem till tio våtmarker på gång i länet, men jag hoppas att det ska anläggas fler än så. Det finns pengar att söka, och dessutom är det ganska trevligt med en sån här vattenspegel. På vintern kan man använda den som skridskobana och på somrarna kan man bada i den.