– Det är nästan lite tabubelagt att prata om ekonomi, besparingar och effektivisering inom äldreomsorgen, säger socialchef Caroline Strand.
Hon påpekar att frågan om välfärdens utmaningar diskuterats i säkert tio års tid.
– Den insikt jag fått när jag tagit del av synpunkter i sociala medier är att vi kanske inte varit så bra på att prata om konsekvenserna. Vi har pratat om att vi går in i stora utmaningar vad det gäller alltfler äldre och yngre och allt färre i arbetsför ålder och likaså problemet med kompetensförsörjning inom äldreomsorgen, säger hon.
Hon tror att de inte varit tillräckligt konkreta när det gäller vad detta innebär och påpekar att socialnämnden inte skulle vidta åtgärder om man haft andra förutsättningar.
– Hade det funnits pengar hade vi självklart jobbat på, utvecklat och bibehållit samma servicenivåer, men så ser det inte ut, säger hon.
I sociala medier, och framförallt i Vadstenagruppen på Facebook, har kritik framförts om rörande beslutet övergår till kylda matlådor. Ifrågasättanden har även gjorts när det gäller hur besparingen räknats fram.
Övergången till kyld mat beräknas ge en besparing på 750 000 kronor.
– I den här kalkylen har vi tittat på personalkostnader det vill säga tidsåtgången det tar att leverera ut. Det innebär 1,2 årsarbetare bara att transportera maten, säger hon.
Administration är en annan del som finns med i kalkylen för besparingen. Detta motsvarar 0,2 årsarbetare.
Transportkostnader är inberäknade i form av bränsle, slitage, reparation, service och hjulbyten.
– Det är ganska kostsamt och vi har behövt öka upp vår bilpark för att klara det här. Vi har fyra fem, ibland sex, bilar som går enbart för att leverera mat.
Extra bilar innebär ökade kapitalkostnader.
Hon beskriver att de tittat på vilka intäkter de har idag och vilka de kan få framöver.
– Det är kalkylen i stora drag. Tittar vi bara på driften landar vi på över 855 000 kronor, men sedan tillkommer det en del investeringar, säger hon.
Med kylda matlådor kan maten levereras i samband med ordinarie hemtjänstbesök.
– Här ser vi möjligheten att effektivisera eftersom vi inte behöver åka särskilt för att leverera mat utan tar med det när vi ändå åker ut till kunden.
En viss kostnad finns med i kalkylen när det gäller leveranser till personer som enbart ska ha mat levererad.
Äldreomsorgen tillsammans med hemsjukvård och viss myndighetsutövning utgör cirka 60-65 procent av den totala budgetramen.
Personer med funktionsvariationer, människor i missbruk eller riskbruk, psykisk ohälsa, barn och familjer som har det svårt är grupper som ingår i den del, på mellan 35 och 40 procent av budgetramen, som inte handlar om äldre i samhället, berättar Caroline Strand.
– Att lägga hela det sjoket av effektiviseringar på dessa målgrupper för att man ska freda äldreomsorgen är inte görbart och det skulle vara oansvarigt att klubba igenom ett sådant beslut. Samtliga verksamheter inom socialförvaltningen behöver hjälpas åt för att vi ska kunna bära besparingarna och hålla vår ram, säger hon och fortsätter:
– Vi som jobbar inom sektorn matas med statistik om befolkningsutveckling och demografi, men vi har inte varit så bra på att kommunicera det så att medborgarna förstår komplexiteten i det vi står inför. Det behöver vi bli bättre på så att alla förstår vad det innebär och varför vi måste fatta de här besluten.