Från början var tanken att slutarbetet på utbildningen i Göteborg skulle resultera i en konstinstallation och vernissage. Men plötsligt spred sig pandemin över landet och Fanny Sjödahl, 23, och Alva Jeppsson, 20, tvingades tänka om.
– Vi kommer båda från landsbygden och vi hade pratat om det innan, eftersom vi i princip var de enda som kom från landet på den här utbildningen. Sedan hade vi skrivit ganska mycket brev till varandra i ett jättelångt dokument som vi hade tänkt skulle bli en del av konstinstallationen, så vi hade redan ganska många texter, säger Fanny.
När planen om en vernissage gick i stöpet kom därför idén om att istället göra slutarbetet till en bok.
Det ledde till verket "Vem är du som bor här?", skriven av just Fanny Sjödahl från Rogslösa i Vadstena kommun och Alva Jeppsson från Sättra på Öland. Boken är uppbyggd av en brevväxling mellan författarna och är en konstnärlig fältstudie av landsbygden.
Från början fanns ingen tanke på att boken skulle bli offentlig. De två tjejerna ville på något sätt ge tillbaka till platserna de växt upp på och började med skapandet av 120 böcker, där fram- och baksida knöts ihop för hand. Därefter tog de bilen till Rogslösa och Sättra för att lämna ut böckerna till de boende i byarna, tillsammans med ett brev som förklarade bakgrunden till projektet.
– Tanken vi hade från början om att vi skulle visa upp vår bild av landsbygden för folk i stan kändes inte helt rätt. Det finns ju någon bild av att allt viktigt som händer, det händer i staden. Det känns skönt att det var på landet som själva konstverket fick ta plats.
Eftersom boken benämner invånare i Rogslösa och Sättra blev beslutet om att rikta verket till dem också mer självklart. Men Alvas farfar äger ett bokförlag och lät boken tryckas även där. Det i sin tur resulterade i försäljning av boken hos både Bokus, Adlibris och Akademibokhandeln.
Att hålla i boken första gången var en stor känsla, berättar Fanny.
– Det var verkligen helt sjukt. Det låter kanske lite töntigt, men det var som ett heligt ögonblick. Mycket märkligt.
Det känns väldigt fint att på något sätt kanske få ge tillbaka dit man kommer ifrån, fortsätter Fanny.
– Sedan har vi ju de här tryckta böckerna som hamnar hos massor olika människor, men de är ju mer en bonus. Det känns nästan lite trotsigt att strunta i staden och bevisa att det inte bara är där saker händer.