– Hemmasittare är inte ett bra ord, det låter nästan lite mysigt, det är det absolut inte. Problematisk skolfrånvaro brukar vi prata om, säger Johan Parmbäck.
Ungefär hur många elever på Petrus Magniskolan som för närvarande inte deltar i undervisningen, utan stannar hemma, kan han inte svara på. Det för de inte statistik över.
– Vi har elever som vi jobbar med som inte kommer till skolan, säger han.
Orsakerna bakom kan skilja brett.
– Det är inte alltid det är skolrelaterat. Det handlar mycket om psykisk ohälsa, och visst är det en kombination av skolan också.
Han fortsätter:
– Det viktigaste är att främja närvaron i tidig ålder. Vi jobbar jättehårt med att få tillbaka eleverna till skolan och främja närvaron.
Skolan samarbetar både med socialtjänsten och externa aktörer. Johan lyfter även elevhälsan som väldigt viktig.
– Lärarna sliter jättehårt med att bygga relationer och ha en del av undervisningen på distans. Sen är ingen elev den andra lik. Det är fingertoppskänsla. Mycket handlar om relationer och försöka få till en så normal vardag som möjligt.
Han berättar att de många gånger når framgång, ibland går det trögare.
– Men vi ger oss inte förrän eleverna är tillbaka. Nu har vi dragit igång ett samarbete med socialtjänsten och en nyrekryterad skolpsykolog, som ska vara en liten bro mellan skola och socialtjänst. För att få igång arbetet och samarbetet med oss ännu bättre, säger Johan Parmbäck.