Råkornas bon förstörda vid Skinnarängen

- Det här är rent åt helvete, säger en upprörd Gunnar Gebbe Björkman, fågelskådare och konstnär från Ödeshög.

I förra veckan beslöt fritids- och tekniska nämnden i Vadstena att låta avverka ett 20-tal träd mellan villorna och råkkolonin. Trots att beslutet inte har vunnit laga kraft är avverkningen igång.

- Det här är en planerad åtgärd föra att skrämma bort råkorna, säger Gunnar Björkman. Men råkan är en sällsynt fågel, kolonin är något att vara stolt över.

Råkorna har börjat häcka, men denna morgon är bona övergivna och råkorna har flytt. Bland de tiotal träd som hittills fällts finns flera med bon. Några ägg ser vi dock inte.

- I förra veckan, när några råkor sköts, höll fåglarna sig borta i en hel dag, berättar ornitologen Jan Petersson från Vadstena.

- Varför har kommunen inte fällt träden tidigare, de har ju haft hela vintern på sig? Nej, man fäller för att förstöra, säger en arg Gunnar Björkman.

Normalt skulle det finnas ägg i bona vid den här tiden. Kanske har vintern försenat häckningen.

Kommunen försöker att skapa en frizon mellan husen och kolonin av råkor.

- Råkorna fanns här först. Folk som byggde här visste det. Vilka löften har de fått? undrar Gunnar Björkman. Politiker som sa ja till villorna borde ha förstått att det skulle bli problem.

I alla tider har råkorna i Vadstena stressats och jagats bort, menar han. Någonstans borde de kunna få vara ifred.

- Råkorna är så få, de utgör ett marginellt problem.

Vid Skinnarängen har råkor funnits i tjugo år. Mest stör de under två månader på våren.

Björkman tror att det är bristande kunskaper som gör att människor känner fientlighet mot råkor.

- Hitchcock med sin fågelfilm har gjort till att många människor har fobi mot svarta fåglar.

- Råkor är väldigt nyttiga och äter oerhört mycket skadedjur och gräver efter insektslarver med sin långa näbb. De äter även växter.

Populationen av råkor ökar mycket långsamt. Ornitologer har nu planer på att räkna de sällsynta råkorna i Östergötland. Uppgifterna om hur många de är är nämligen ytterst osäkra.

Lättast känns en råka igen på den ljusa nakna näbb- roten. Den är inte lika skygg som kråkan och äter gärna vid fågelbordet.

80 procent flyttar söderut under vintern men på senare år har fler och fler blivit stannfåglar.

- Vi har ett ansvar för de här fåglarna, säger Gunnar Björkman. Vad gör Naturskyddsföreningen i Vadstena? undrar han.