På Landsarkivet samsas Statens uppfostringsanstalt i Bona med Krügerkoncernen om arkivutrymmet. Här finns svensk historia dokumenterad, från nutid till medeltid.
Landsarkivet kanske för många är liktydigt med släktforskning i forskarsalen. Och visst, det är en sida av Landsarkivet.
En annan är långa gångar med sprängfyllda arkivhyllor från golv till tak. En tredje är nutida frågor som rör folkbokföring, bouppteckningar eller taxeringsbeslut. En fjärde är bokbinderi- och konservatorsavdelningen.
Här ligger Krügerkoncernens över två hyllkilometer stora arkiv inte många steg från ett ensamt pergamentblad ur en bibel från 1000-talet. Bibelbladet av djurskinn är ett av Sveriges äldsta dokument och har bevarats tack vare att någon tyckte att det kunde duga som bokrygg. Det hittades i Östra Hargs kyrkoarkiv.
-- När Landsarkivet startade 1899 arkiverades enbart material som var 100 år eller äldre. För 15 år sedan upphörde 100-årsregeln och nu finns det även modernt material här, berättar förste arkivarie Claes Westling.
Det material som arkiveras är statligt, på regional och lokal nivå, men inte central. Riksarkivet tar hand om ämbetsverkens handlingar, som exempelvis dokument från Migrationsverket i Norrköping. Kommunerna och landstingen har egna arkiv.
Men allt material från tingsrätterna finns på Landsarkivet. Och kyrkligt material fram till skilsmässan från staten år 2000. Dessutom tillkommer arkiv från företag, föreningar, gårdar och privatpersoner. Totalt finns det 40 000 hyllmeter arkivmaterial.
-- Det är jättekomplicerat att hitta i det här materialet, fortsätter Claes Westling.
-- Det måste vara ordning för att det ska bli sökbart.
Ändå är det inte riktigt så mycket ordning som han skulle vilja ha.
-- Det finns arkiv som inte har gåtts igenom så noga. Det kan även gälla statliga arkiv.
Ett exempel är Skänninge stads arkiv. Det kom två tilläggsleveranser till det gamla arkivmaterialet på 1930- och 1950-talen. Fortfarande är inte det nya inordnat i det gamla. En lätt uppgiven axelryckning från Claes Westling talar om att tiden inte räcker till.
På 1880-talet hittades Vadstena stads dombok för åren 1577--1610 på Rådhusvinden. I den kan man bland annat läsa hur en man vid namn Per Enspänn ställdes inför rätta för mökränkning.
Någon har paginerat bladen med en blå färgpenna. Det finns även understrykningar i texten med rött.
-- Förmodligen är det vi som har gjort det. Så skulle ingen göra i dag, urskuldar sig Claes.
Så länge det inte finns sekretesskydd att ta hänsyn till, är alla arkiv tillgängliga för allmänheten i forskarsalen. Ibland sitter det kändisar där.
Författaren Jan Guillou har grundat mycket av sitt fiktiva skrivande på uppgifter som han hittat på Landsarkivet.
Men de allra flesta är släktforskare som söker sina rötter. Några vill söka i de gamla bilregistren och alltid är det någon som är intresserad av Göta kanalbolags handlingar.