Den som lägger märke till några höga kvickrotsliknande ax som vajar för vinden kan misstänka att det rör sig om detta nygamla spannmål. Växer plantorna dessutom glest kan man vara säker på saken.
Ett tecken i tiden är att bagerijätten Pågen i september planerar att lansera ett bröd med speltvete.
Det handlar om en mycket gammal vetesort som uppstod omkring 5 000 år före Kristus eller tidigare. Speltvete har visserligen låg avkastning men samtidigt vissa för konsumenter och miljön goda egenskaper. En del dåliga egenskaper har denna gröda också, åtminstone för odlaren.
Sture Gustavsson på Ullevi gård i Vadstena odlar speltvete på 100 av gårdens 665 hektar. Det främsta skälet är att det finns säker avsättning för skörden. Det är tredje året det odlas speltvete på Ullevi.
-- Nästa år kanske jag minskar arealen lite, säger han och antyder att när allt fler odlare upptäckt speltvetet så ökar konkurrensen och priset kan sjunka.
På Ullevi gård gäller ekologiska principer, alltså ingen konstgödning.
En stor fördel med speltvete är att det inte krävs så mycket kvävegödning. Det innebär mindre arbete och mindre utgifter. Å andra sidan blir avkastningen därefter.
-- Vanlig veteodling kan ge 7 000 kg per hektar, ekologisk uppemot 5 000. Speltvetet ger aldrig mer än 3 000 kg per hektar, konstaterar Sture Gustavsson.
För vanligt vete får odlaren omkring 1 kr per kg, för ekologiskt vete 1,50. Sture Gustavsson vill inte berätta vad han får för speltvetet. Men han säger att han skulle behöva dubbelt så mycket som för det ekologiskt odlade vetet. Men det får han inte.
I Slöinge i Halland finns Berte kvarn som köper upp och mal speltvetet från Ullevi. Sedan kostar det 24 kronor per kg (pris i juli 2004) i butiken där.
Det skulle kunna jämföras med vetemjöl special, ett huvudsakligen importerat vetemjöl med extra hög proteinhalt, som kostar 8,45 per kg hos Östenssons i Motala.
En anledning till det höga priset på speltvete är att det är mycket svårt att skilja agnarna från kärnorna.
-- Man förstår varför växtförädlarna ville bli av med de hårda agnarna, säger Sture Gustavsson som en gång försökte skala 100 gram speltvete för hand men gav upp efter 30.
Det krävs helt enkelt en specialmaskin för den saken, något som alla kvarnar inte har.
-- Speltvete är förhållandevis lättodlat, men det är stökigare att så och att skörda. Kornen är mycket större än vanliga vetekorn och riskerar att fastna i maskinerna, summerar Sture Gustavsson.
I Tyskland och Schweiz har speltveteodling länge förekommit. Därför är det möjligt för nya odlare att få tag i utsäde.
Kanske handlar vurmen för speltvete delvis om misstanken att goda egenskaper gått förlorade när det moderna vetet förädlades fram. Genom att gå tillbaka till ursprunget kan man åter få njuta av dessa.
Hildegard von Bingen, läkekunnig nunna som levde i Tysklands på 1000-talet och likhet med den heliga Birgitta predikade om stort och smått, sjöng även speltvetets lov och prisade dess medicinska egenskaper.
-- Speltvete har hög proteinhalt och god jäsförmåga, säger Sture Gustavsson. Det innehåller mer mineraler och är smak-rikare än vanligt vete.
Speltvete innehåller gluten, precis som vanligt vete, men det är inte samma sorts gluten. Därför blir degar med speltvete inte så elastiska.
Degen blir lätt kletig, skriver Pernilla Kvarmo, växtrådgivare vid Hushållningssällskapet i Linköping, i en beskrivning av hur man odlar speltvete.
Bagerier brukar därför ha en mindre andel, kanske 20--30 procent, speltvetemjöl i deg- en.
Bakar man hemma kan man baka på rent speltvetemjöl, hävdar däremot Sture Nilsson i Frillesås i Halland. Han är bagare och menar att om man har känsla för brödet och mjölet går det bra.