Med Vadstenamått mätt är det ett jätteprojekt när åkermarken i Tycklinge detaljplaneras för att bli en helt ny stadsdel med olika typer av bostäder, såväl villor som flerbostadshus i olika former. Här ska finnas egna hem, bostadsrätter och hyresrätter.
Innan planförslaget togs fram tittade man på området utifrån ett socioekonomiskt perspektiv.
– Vi ville försöka skapa ett område som inte bara ger möjlighet för köpstarka grupper, utan för alla. Vi vill uppnå integration. Ambitionen är att skapa inkluderande områden med mångfald, säger planarkitekt Nasos Alexis.
Mellan 300 och 400 nya bostäder ska kunna rymmas i området, många av dem i flerbostadshus. Genom hela det planerade området löper ett grönområde.
– Tanken är att det här gröna stråket ska löpa genom området. Man ska kunna promenera genom det, men här ska dagvattnet också tas om hand. Vi får in grönska som bidrar till den biologiska mångfalden och vi skapar någon form av socialt hållbart sammanhang till området, säger stadsarkitekt Mathias Hult.
Inom det gröna stråket ska det också rymmas en lokal samlingsplats som ett litet torg där det ska vara möjligt att ha ett kafé eller en liten butik.
– Den kommer inte konkurrera med stadskärnan, säger Nasos Alexis.
Kopplat till detaljplanen finns också ett gestaltningsprogram för området.
Den nya stadsdelen ska integreras med övrig bebyggelse och till sin karaktär likna bebyggelse i Vadstenas äldre delar.
– Det låter kanske motsägelsefullt, men vi säger att det ska vara en varierad enhetlighet. Vi vill styra vissa saker som material, kulörer och takformer exempelvis. Det är för att man ska känna att området håller ihop. Sedan vill vi ju inte ha långa sammanhängande fasadytor, säger Mathias Hult.
Volymmässigt eftersträvas hus som ger känslan av att vara höga och smala med vertikala fönster. Fasaderna ska ligga nära gatan med entréerna vända utåt.
– Vi tittar på hur den äldre staden ser ut och då har man inte de här låga breda husen utan snarare smala och högresta hus som ger en slankhet. Vi vill få det traditionella uttrycket fast på ett modernt sätt, säger han.
Gestaltningsprogrammet anger ramarna för att skapa en sammanhållen karaktär åt området och ska inte vara för specifik.
– Vi vill inte ha en produkt som blir för detaljerad utan den måste kunna överleva under detaljplanens livslängd. Vi vill fånga en essens utan att bli för detaljerad. Det ska vara en nivå där man hittar den röda tråden, men det ska inte bli försvårande att bygga, säger han.
Det aktuella planområdet är sedan tidigare utpekat som utvecklingsområde för bostadsändamål i översiktsplanen. Den stadsdel som nu planeras kommer att bli relativt tättbebyggd.
– Vi tar högproduktiv jordbruksmark i anspråk och då gör vi det på ett sätt som möjliggör för många bostäder istället så att vi kan försörja kommunens bostadsbehov för de närmaste 15-20 åren. När vi ändå tar jordbruksmark i anspråk så gör vi det på ett sätt som åtminstone motiverar vårt beslut. Jordbruksmarken skyddas av Miljöbalken så vi måste motivera det här ianspråktagandet, säger Nasos Alexis.
Samrådstiden pågår fram till 4 december.
– Vi börjar med samrådet nu och vi räknar med ungefär ett år innan planförslaget har antagits, men det är det mest optimistiska antagandet. Om allt går som vi hoppas så tänker vi att vi kan börja projektera området om ett år, säger han.