Ronnie Hellström var en av Sveriges absolut bästa fotbollsmålvakter.
– Det är rörande för oss, och för mig personligen, säger syster Monika. Han var på något sätt ett verktyg för att få mig till det ställe som jag är övertygad om att vår Herre ville ha mig, här i Vadstena. Nu kan man kanske säga att klostret och jag varit ett verktyg för att han hittade sin viloplats, på något sätt.
Målvaktslegendaren Ronnie Hellström avled i början av februari, efter en tids sjukdom. Begravningen ska hållas den 19 mars och Birgittasystrarna har blivit tillfrågade om att ha begravningsakten i sin kyrka.
Vi fick möjligheten att träffa två av Birgittasystrarna, Katharina och Monika, och höra den helt fantastiska historien bakom att familjen valt just Vadstena som platsen för Ronnie Hellströms sista vila.
Det blev under vår pratstund väldigt tydligt att syster Monika spelar en stor huvudroll i berättelsen, och att det började med fotbolls-VM 1974.
– Jag är född i Tyskland och det är egentligen kanske konstigt att jag hamnade i ett kloster här i Sverige och Vadstena när det finns så många kloster i Tyskland. Men det har faktiskt med Ronnie att göra.
Syster Monika berättar att hon alltid, sen barnsben, varit väldigt fotbollsintresserad. Just det året, 1974, spelades VM i Tyskland och en blond målvakt från Sverige fångade hennes uppmärksamhet.
– När jag tänker tillbaka på hur och varför jag hamnade här i klostret återkommer jag hela tiden till att jag föll nog för honom vid det tillfället, att det var något med honom som lockade mig, och att jag tack vare det blev väldigt nyfiken på Sverige.
Ronnie Hellström blev efter samma VM proffs i Kaiserslautern och syster Monika berättar att det blev hennes favoritlag.
– Jag minns inte allt det här eftersom jag var väldigt ung då, men min hemstad Coesfeld ligger i västra delen av Tyskland och Kaiserslautern i den södra, ändå blev det mitt favoritlag. Det måste haft med Ronnie att göra. Han var en av få utlänningar som spelade fotboll i Tyskland på den tiden och jag gillade verkligen hans stil.
Nyfikenheten på Sverige blev allt större och för att lära sig svenska begav hon sig till Vadstena där hon lärde känna Birgittasystrarna.
– Det var också här jag upptäckte min tro, hittade kallelsen för mitt liv och bestämde mig för att gå i kloster.
Intresset för fotboll i allmänhet och Ronnie Hellström i synnerhet gick inte de andra systrarna obemärkt förbi. När det under 2008 var dags att fira att Monika varit i klostret i 25 år berättar Katharina att de fick en idé om en present.
– Eftersom Ronnie på något sätt är en orsak till att hon hamnade här skickade vi ett brev till Ronnie och bad om att få ett foto med en autograf.
Ronnie Hellström var syster Monikas stora idol när hon växte upp och såg honom för första gången under VM i Tyskland 1974. 34 år senare möttes de för första gången och blev vänner för livet. Nu ska målvaktsikonen begravas i Vadstena och begravningsakten hållas i Birgittasystrarnas kyrka.
Det visade sig snart att presenten skulle bli bättre än så.
– Han svarade tillbaka och bad om ett telefonnummer för han ville gärna komma förbi, inte bara skicka en autograf. Så vi planerade allting tillsammans med honom, utan att Monika visste någonting om. Och det var väldigt svårt för vi är ju kvinnor och skvallrar om allting, minns Katharina och skrattar.
När det var dags för gudstjänst var Monikas familj från Tyskland också på plats. Ceremonin inleddes med högtidligt intåg i kyrkan, med Ronnie Hellström sittande längst bak.
Syster Katharina berättar:
– Vår präst var också inblandad och efter hälsningsorden sa han att "ibland går en kallelse igenom straffområdet" samtidigt som han pekade ut Ronnie i lokalen. Det var ett fantastiskt ögonblick och väldigt tydligt hur Ronnie och syster Monika fann varandra direkt när de började samtala efteråt.
Monika själv berättar om sina första tankar när hon upptäckte överraskningen:
– När jag såg honom och registrerade att det faktiskt var han fick jag ett skrattanfall som jag inte kunde klara mig ifrån under flera minuter. Samtidigt förstod jag vad mina systrar här hade gjort, hur mycket jobb de lagt ner för att få till det och jag var totalt slagen av vilken kärlek det fanns i det.
För cirka två år sen var Ronnie Hellström hos Birgittasystrarna för sista gången. Han hade med sig en flaska av det egna vinet som en present till syster Monika. Den flaskan har de kvar och ska dricka på begravningsdagen den 19 mars.
Efter den här festen 2008 kom Ronnie tillbaka några gånger för att hälsa på, sista gången för cirka två år sedan.
– Då fick vi bland annat en flaska av hans signerade vin. Den har vi kvar och jag tror att vi ska öppna och dricka den på begravningsdagen, berättar Monika.
Förutom de fysiska besöken höll de regelbunden kontakt via telefon och brev, som blev mer intensiva när det uppdagades att Ronnie var sjuk i obotlig cancer.
– Sista gången vi pratade med varandra var i julas, berättar Monika. Då var det ett allvarligt samtal som bland annat handlade om hur hans begravning skulle vara.
Monika berättar att de en tid innan fick en antydan om att Ronnies, och resten av familjen, önskan var att Vadstena och S:ta Birgittas kloster skulle vara platsen för begravningen.
– Vi blir alla rörda av det. När jag tänker tillbaka på varför jag hamnade här i klostret i Vadstena återkommer jag hela tiden till att han gjorde stort intryck på mig och gjorde mig intresserad av Sverige. Om jag och vi andra här gjort ett liknande intryck på en människa känns det stort.
Monika plockar fram ett brev hon fått av Ronnies fru Anne. Hon läser några rader för oss:
"Vi har fått många frågor om varför Ronnie vill bli begravd i Vadstena. En del tror att det ligger på lämpligt avstånd från Stockholm och Malmö men jag har svarat dem att det handlar inte om att han vill bli begravd i Vadstena för att det är Vadstena. Det handlar om vänskap med framförallt dig och dina systrar. Det är er han vill komma nära."
Här, i Birgittasystrarnas kyrka, ska begravningsakten för Ronnie Hellström hållas. "Vi ska göra det till en ljus akt, precis som familjen vill", säger systrarna Katharina och Monika".
Nu pågår planeringen av begravningen för fullt. 150 gäster får plats, ett hundratal är redan anmälda.
– Vi ska göra allt vi kan för att det ska bli en bra dag för familjen. Vi ska se till att kyrkan är fint smyckad och har pratat om att både rött-vitt, Kaiserslauterns färger, och grön-vitt som är Hammarbys ska märkas på något sätt. Det blir en ljus akt som ska uttrycka relationen som skapades här och förmedla det hopp som vi står för här, säger Katharina.
Vi återkommer till sist till det stora fotbollsintresset som flera av systrarna i klostret delar. Bland annat var flera av dem på plats och uppmärksammade Vadstenatjejen Stina Blackstenius när hon firades efter sommarens OS-silver.
– Lokala anknytningar intresserar oss alltid och sen när det är fotboll också, då är det bingo.
Det blir inte bättre än så?
– Nej. Jo, kanske om påven skulle komma hit en gång till, säger Katharina och skrattar.