Jonny Ståhl, ordförande för Vätterns Fiskareförbund och yrkesfiskare, säger att skalbytet var sent i år.

– Kräftorna byter skal strax efter midsommar men på de grunda bottnarna inne i Motalaviken och Vadstena så skulle jag tro att där har nog fisket kommit igång nu.

Han förklarar att kräftorna generellt sett är mindre i dag än för några år sedan. Varför vet man inte säger han.

– Min egen teori är att vi fiskar dem ganska hårt så de hinner helt enkelt inte bli stora. Men jag har inga fakta så jag kan belägga det, betonar han.

Jonny Ståhl tror att kräftfisket blir bättre lite längre fram på säsongen men det är svårt att säga exakt när. Det har dock varit generellt sett sent med kräftorna och de som fiskar har fått mindre än vad de brukar få nu. Han förklarar att det beror på hur djurens skalbyte sker.

Stabilt väder och högtryck är enligt honom bra för kräftfisket.

– Börjar det blåsa och framförallt om vi får nordliga vindar så det kommer kalla bottenströmmar in på grundområdena, då kan ju fisket bli förstört för det.

Han tipsar om att ha bra bete.

– Rejält kräftbete och jag tycker att vitfisk är bland det bättre. Och man ska undvika odlad lax för det finns risker med sjukdomar som kan finnas i odlad lax. 

Petter Jakobsson, yrkesfiskare och ägare av Vadstenaföretaget Klosterdelikatesser, säger även han att det är lite sent igång med kräftorna och menar att det är lite kallare i år.

– Det har väl egentligen precis börjat dra igång nu. Men jag tycker att det ser bra ut, fångsterna jag får hittills. Jag tycker generellt sett att kräftorna ser större ut på sina ställen än vad de har gjort tidigare. Det är går i cykler sånt här.

Trenden över längre tid är att de minskar i storlek säger han. Fisket varierar ganska mycket under säsongen beroende på temperatur, vindar, vatten och ljusförhållanden. Det styr vilka djup som för stunden är bra att fiska på.

– Kräftor finns det i stort sett överallt om det är bra bottnar. 

Petter Jakobsson, som är ute och fiskar när vi ringer, fiskar på Västgötasidan av Vättern. Han uppger att det är skillnad på kräfttillgången på Västgötasidan jämfört med vid Vadstena.

– Generellt sett så har vi här färre kräftor men större kräftor på västra sidan. 

Hans förklaring till att kräftorna på östgötasidan är fler men mindre är att kräftorna i slutet av 70-talet började att etablera sig i nordöstra Vättern. Östgötasidan var alltså först.

– Så norra Vättern och östra sidan neröver har haft mycket tid.