Grundaren Manfred Andersson, född 1906, började sitt yrkesliv som springpojke i Berndt Carlssons klädaffär. Den låg på samma plats på Storgatan där Manfreds huserar nu.
Som 22-åring ville Manfred stå på egna ben och satte igång med att cykla runt på landsbygden och sälja blåkläder till lantbrukare och lantarbetare.
Det bör ha gått bra, för 1929, öppnade han egen butik på Hofsgatan. Den flyttades snart till Storgatan, till det hus där Vadstena nya teater ligger.
Strax bredvid hade den från Värmland inflyttade modisten Karin Karlsson ateljé och butik.
När Manfreds 1939 flyttade till nuvarande lokaler var klädförsäljaren och modisten gifta och hade två barn.
– Berndt Carlsson hade rivit det gamla huset och byggt ett nytt. Men han tog nog i för mycket och fick ekonomiska problem. Så pappa och mamma kunde köpa det, säger Manfreds son Bruno Manfredson som tillsammans med brodern Lennart ("Nenne") så småningom tog över rörelsen efter föräldrarna.
I den nya butiken såldes både herr- och damkläder. Damavdelningen fanns en trappa upp, våningen är sedan länge ombyggd till bostad.
Bruno minns hur mycket hans pappa och mamma jobbade.
– Mamma satt uppe och ändrade kläder halva nätterna.
Att hans föräldrar tillbringade så stor del av dygnet i butiken var delvis avgörande för Brunos yrkesval.
– Skulle man träffa dem fick man gå till affären, säger Bruno som började arbeta i butiken som 15-åring.
Dessutom tyckte han om att sälja.
– Redan som liten tjatade jag på grannar och bekanta att de skulle köpa påsk- och julkort av mig.
Föräldrarna dog båda i 60-årsåldern. Pappa Manfred av lungcancer.
– Han rökte kopiöst. Jag rökte också förr och kommer ihåg hur man efter avslutad affär bjöd kunden på en cigarett och tog en själv och så stod vi där och rökte. Inne i butiken! säger Bruno och skakar på huvudet.
Om det för Bruno kändes självklart att börja som klädhandlare så var det lite annorlunda för hans äldste son Klas som driver butiken sedan 2005.
– Jag ville egentligen bli snickare, men tvingades in här, säger han utan att se det minsta ledsen ut.
– Då tyckte jag inte om det, men kom in i det snabbt.
Ett annat av Brunos fyra barn, Mats, hjälper till med annonser och sociala medier.
Manfreds är alltså inne på sin tredje generation. Och kanske kan det bli en ännu en i framtiden. Klas son Filip som till vardags jobbar på Posten finns i butiken på lördagarna.
– Han får själv avgöra om han vill ta över sedan. Det vore roligt med en fjärde generation. Det gäller att kuna ta folk, och det kan han, säger Klas.
I likhet med de flesta yrken finns vissa nackdelar.
– Man jobbar när andra är lediga, som helger och det är långa arbetsdagar.
För säljandet är ju bara en del. Det ska beställas och läggas fram varor, plockas i ordning efter kunder som provat och en hel del annat.
En obehagligare nackdel är risken för inbrott eftersom man säljer eftertraktade märkeskläder.
– Vi hade tre, fyra inbrott för några år sedan. Det har gjorts åtgärder för att öka säkerheten, men oron finns ju alltid, säger Klas.
Fördelarna överväger dock. Klas och Bruno är överens om att kundkontakten är det roligaste med att driva butik.
– Den personliga servicen, man lär känna kunderna. Stammisarna blir som vänner, säger Klas och berättar att kanske 80 procent av köparna kommer utifrån.
– Vi drar nytta av Vadstena som idyllisk småstad. Många gör en utflykt hit, menar Bruno.