"Seniorshopen är det viktigaste jobb jag haft i hela mitt liv".
– Seniorshopen är det viktigaste jobb jag haft i hela mitt liv. Som när jag levererade en mjukisdress hemma hos en farbror vars fru låg för döden för att hon skulle få ha lite mjuka kläder. Han började gråta. Det är det finaste jag har gjort. Och alla pensionärer har varit så tacksamma när jag burit ut butiken till dem. De har varit mina kunder, men har också blivit mina vänner.
Katrin, fyllde 50 år i augusti. Utåt är hon sprudlande och energisk. Full av idéer med en förmåga att bara se möjligheter. Men det kanske inte alla vet, är att hon dragits med en whiplashskada i 20 år och för cirka åtta år sedan kraschade med en snöskoter som gjorde att hon skadade sin ländrygg.
Hon sitter uppkrupen i soffan hemma i villan, som julpyntats från golv till tak. Röd matta och röda kuddar och fullt med små belysningsslingor både på bord och växter fyller vardagsrummet.
Katrin berättar att hon hade en tioårsplan att driva företaget, trots att hon lider av kronisk värk som gör att hon emellanåt blir sängliggande. Men när hon nyligen fick diagnosen "Modic", förändringar i ryggkotorna, sade läkaren att hon inte längre får jobba fysiskt.
– Inom en vecka fick jag veta att det fanns någonting att göra för min rygg, till att jag sålde företaget.
Katrin berättar att hon dessutom fått veta att hennes ländrygg angripits av bakterier, vilket kommer att kräva behandling med antibiotika under tre månader. Det ska kombineras med vila flera timmar om dagen.
Trots allt som pågår i livet nu, verkar hon ganska lugn. Det, säger Katrin, beror mycket på de erfarenheter hon fick under coronan.
– Som jag hade det då, det går inte att beskriva. Massor med skulder. Jag hade köpt in kläder för hela säsongen och hann jobba en vecka. Jag fick inte sälja en strumpa. Jag tvingades lägga bolaget vilande för jag jobbade bara med pensionärer och ingen fick åka ut till dem.
"På en vecka fick jag veta att det fanns något att göra för min rygg, till att jag sålde företaget", berättar Katrin Merzbach.
Samtidigt förklarar Katrin att hon ofta är ganska lösningsorienterad, så innan hon lade företaget åt sidan drog hon igång en försäljning hemma i vardagsrummet under två veckor. Hon skickade även varor till kunder efter att ha fotat av plaggen i förväg. På så vis kunde hon sälja av delar ur sitt sortiment, berättar hon.
Därefter började hon söka extrajobb och hann arbeta både som lärarvikarie och administratör under pandemin.
Men Katrin beskriver även den oro hon levde med under en lång period, tankar på att kanske tvingas sälja hus och sommarstuga på grund av den tuffa ekonomiska situationen vid tillfället.
– Har jag klarat av det, så klarar jag det här. Nu står jag inte med några varulager. Jag känner mig lite kaxig. Jobb kommer. Jag har inga småbarn och jag kan pendla, säger Katrin och lyser upp.
Samtidigt kommer sjukskrivningen på ett sätt lägligt och ger tid för reflektion.
– Det är därför jag tror att jag är så lugn. Jag har inget planerat nu och ska bara kurera mig. Sedan kommer jag att ta tag i allt. Jag känner mig inte alls så orolig, som under coronan.
"Jag känner mig lite kaxig. Jobb kommer. Jag har inga småbarn och jag kan pendla", säger Katrin om framtidens arbete.
Katrin tror också att hon rent åldersmässigt fortfarande kan vara attraktiv på arbetsmarknaden, åtminstone i några år till. Men om det blir som egenföretagare eller anställd, återstår att se.
Men det mål som hon har störst fokus på nu är att möta våren 2025 med en friskare kropp, som inte kräver att hon rullar ur soffan på sidan för att minska smärtorna.
– Tänk dig när jag blir 51, då kommer jag vara fräsch, säger Katrin Merzbach och spricker upp i ett brett leende.