En person som vill lyfta fram den epoken mer är Claes Westling, lokalhistoriker, som nyligen höll en föreläsning på det temat.
– Det är lite speciellt, för de gamla städerna var ju nationalpolitiskt viktiga i hela Sverige under äldre tid. Vadstena var ju storstad under 14- och 1500-talet. Men efter 1500-talet beskriver man alla de här städerna som ganska ointressanta och det tycker jag är fel, säger Claes Westling.
Vi tog en vandring med honom från Rådhustorget till Stora torget.
En byggnad som Claes Westling framhåller som ett exempel på ett 1600-talshus är det hus i början av Storgatan som idag inhyser en blomsteraffär på hörnet.
– Det är ju lite förändrat, men man brukar säga att det huset är väldigt mycket 1600-tal.
Huset ser ju lite modernare ut än så men Claes Westling överraskar med att gå in i affären och visa en gammal öppning med takvalv som finns bevarad där.
– Det här är ju ännu äldre än 1600-talet men man ser mycket av de här kulturlagren invändigt.
Claes Westling berättar om hur stadshusen i allmänhet såg ut på 1600-talet.
– Normalt sett så var husen en våning höga. Det var röda timmerhus med grästak.
Westling lyfter också fram något mycket väsentligt som skedde under det århundradet.
– I början av 1600-talet så började man reglera handeln i Sverige.
Tidigare kunde handelsmännen i staden handla med olika utländska städer men nu började staten reglera handeln väldigt mycket.
– Skulle en borgare i Vadstena sälja något till Tyskland, så fick man sälja till exempelvis någon i Norrköping som sen i sin tur sålde det vidare till Tyskland, berättar Claes Westling.
Det var bara vissa städer, som exempelvis just Norrköping, som fick handla med utlandet, så leveranser till städer med tillstånd var det som gällde för städer som Vadstena.
– Det här förlorade de jättemycket på. Handelsreformen la sig som en stor våt filt över många städer i Sverige. Det förklarar mycket varför det ser ut som det gör idag, att en sådan här stad inte kunde utvecklas, på gott och ont. Mycket på gott kan man tycka eftersom det är mycket bevarat, säger Claes Westling.
Ett välkänt hus är det som innehåller Gamla konditoriet. Ovanför ingången sitter en platta som enligt Westling innehåller vapnen för Lindorm Ribbing och hans fru. Ribbing var enligt Vadstena kommuns informationsskylt landshövding 1621-1627.
I huset fanns enligt Claes Westling tidigare ett Helgeandshus (vårdinrättning) som låg i de lokaler som idag är konstgalleri. När kungen drog in Helgeandshuset till staten och flyttade det, donerades huset där Helgeandshuset tidigare låg till den som var ståthållare på Vadstena slott, vilket var just nämnda Lindorm Ribbing.
Då vi kommer fram till Stora Torget berättar Claes Westling att det skapades i mitten av 1600-talet.
– Det var stormaktstiden, att alla svenska städer skulle bli lite finare än de var. Man tänkte att det skulle vara lite mer ståndsmässigt.
Man gjorde enligt Westling en regleringsplan för Vadstena. Det var då genomfart där vid torget.
– Man tänkte sig räta linjer och två breda gator. En öst-väst och en i nord-sydlig riktning och så skulle de mötas vid det här torget.
Det enda resultatet av dessa planer blev dock själva torget.
– Här har det varit ganska vattensjukt vad jag förstår, så det blev aldrig bebyggt, avslutar Claes Westling vår vandring.