NÀr paret Gustavsson köpte tomten av kommunen i Vadstena 1974 för att bygga ett hus bestod den bara av en Äker.
PÄ den tiden var ingen av dem intresserad av trÀdgÄrdsarbete.
â Det var nĂ€stan sĂ„ illa att vi helst ville lĂ€gga asfalt, skrattar Kerstin och Kjell. Men det fick i alla fall bli en grĂ€smatta sĂ„ att vi kunde spela badminton och krocket och leka med vĂ„r dotter.
En flaggstĂ„ng kom ocksĂ„ upp â liksom nĂ„gra frukttrĂ€d och varefter Ă€ven nĂ„gra mindre rabatter med blommor.
En av grannarna pÄ gatan var med i SÀllskapet TrÀdgÄrdsamatörerna och de kunde se deras trÀdgÄrd vÀxa fram och bli allt finare.
â Till slut blev vi lockade att sjĂ€lva börja skapa nĂ„got eget och kom i gĂ„ng 1990. Sedan dess har vi anlagt allt det hĂ€r tillsammans, sĂ€ger Kerstin och tittar ut över baksidans hĂ€rliga blandning av olika kulörer.
â Vi har alltid tyckt ganska lika sĂ„ det mesta har gett sig av sig sjĂ€lvt. Om en har sagt A har den andra sagt B, ler Kjell.
Tomten Àr pÄ totalt 750 kvadratmeter, men bara 550 kvadratmeter Àr odlingsbar yta. DÀrför har det alltid gÀllt att utnyttja varje liten del sÄ mycket som möjligt.
â Vi fĂ„r ganska ofta frĂ„gan hur vi fĂ„r plats med alla vĂ€xter. Det gĂ€ller att planera och inte minst att utnyttja höjden. Först var allting helt platt hĂ€r. Men genom att köra hit jord, stenar, torv, sand och grus har vi skapat nivĂ„skillnader, berĂ€ttar Kjell.
Ett exempel pÄ det Àr deras sÄ kallade rhododendronkulle.
â Den har vi byggt upp med torv, sten och kvistar. Rhododendron behöver ju en luftig och vĂ€ldrĂ€nerad jord, som rinner igenom vĂ€l.
1995 anlade de ocksĂ„ en damm med en bĂ€ck â som rinner Ă„t tre olika hĂ„ll och har tre vattenfall.
â Den Ă€r handgrĂ€vd och inte sĂ€rskilt djup. Vi har lagt en pump i dammen som försörjer hela systemet, berĂ€ttar Kjell.
TrĂ€dgĂ„rden Ă€r indelad i olika rum â frĂ„nsett rhododendronkullen finns japankullen (barrvĂ€xter), lönnrabatten (japanska lönnar), dammen (vĂ„tvĂ€xter), julrosrabatten och en rabatt med buxbom, lönn och pioner.
FavoritvÀxterna Àr japanska lönnar, trÀdgÄrdsorkidéer och rhododendron.
â Lönnarna har en sĂ„dan underbar fĂ€rgsĂ€ttning med fina blad och det finns mycket variation nĂ€r det gĂ€ller bĂ„de blad och fĂ€rger. TrĂ€dgĂ„rdsorkidĂ©erna Ă€r helt fantastiskt vackra, precis som rhododendrons stora utbud av fĂ€rger â synd bara att de har en sĂ„dan kort blomningstid, menar Kerstin.
Paret har tolv japanska lönnar, fyra olika sorters trÀdgÄrdsorkidéer, samt ett tjugotal olika rhododendron och azaleor. Men allra flest har de ÀndÄ av fuchsior och knölbegonior som blommar pÄ sommaren och lÄngt in pÄ hösten.
â Det Ă€r nog Ă€ndĂ„ uppĂ„t mellan 50 och 60 olika sorters fuchsior och runt ett 80-tal knölbegonior i kruka. Eftersom de Ă€r ganska kĂ€nsliga tar vi in dem pĂ„ hösten och planterar ut igen pĂ„ vĂ„ren, förklarar Kjell.
MÄnga medlemmar i trÀdgÄrdsamatörerna samlar pÄ sÀllsynta vÀxter.
Till den skaran hör inte Kerstin och Kjell.
â Vi köper aldrig vĂ€xter för namnens skull, utan efter om vi tycker om dem. Men visst har vi en del ovanliga exemplar som barrvĂ€xten kryptomeria, vit, vinröd och gul trilium, mandaringran och trĂ€dgĂ„rdsorkidĂ©erna.
Sittplatser runtom i trĂ€dgĂ„rden rĂ„der det ingen brist pĂ„ precis â det finns sex olika. Sedan tillkommer ocksĂ„ vintertrĂ€dgĂ„rden â dĂ€r de Ă€lskar att vara.
â TrĂ€dgĂ„rden Ă€r i stĂ€ndig förĂ€ndring och utvecklas med nya idĂ©er hela tiden. Men pĂ„ senare Ă„r har vi blivit bĂ€ttre pĂ„ att stanna upp och verkligen njuta. Ibland Ă€r det bara skönt att sĂ€tta sig ned nĂ„gonstans för att ta det lugnt, fika, Ă€ta eller lĂ€sa nĂ„got.
VintertrÀdgÄrden Àr som ett vardagsrum Äret runt för paret. DÀr vÀxer det bÄde citroner, apelsiner och kamelior.
â Vi Ă€ter frukost varje morgon hĂ€r, Ă€ven pĂ„ vintrarna. Oftast Ă€ven lunch och fika ocksĂ„. Ăr vi hemma pĂ„ nyĂ„rsafton brukar vi Ă€ta nyĂ„rssupĂ©n hĂ€r ocksĂ„, ler de. Det Ă€r sĂ„ skönt att vara nĂ€ra trĂ€dgĂ„rden, kĂ€nns som att man kommer ut, fastĂ€n man Ă€r inomhus. Men pĂ„ sommarhalvĂ„ret öppnar vi gĂ€rna upp lite.
Kerstin och Kjell försöker att ha nÄgot som blommar ute under sÄ lÄng period som möjligt under Äret.
â Det börjar med julrosorna under snön i februari-mars och hĂ„ller pĂ„ Ă€nda tills vi grĂ€ver upp de sista fuchsiorna i oktober-november nĂ„gon gĂ„ng.
Under mars och april mÄnad drar det i gÄng pÄ allvar och vissa dagar kan de vara ute tillsammans minst sex timmar.
â Det Ă€r en skön avkoppling och roligt att vi har samma stora intresse. Man fĂ„r ocksĂ„ lite motion pĂ„ köpet. Det hĂ€r Ă€r en verklig livsnjutning.
Ofta sÀger de att det inte finns nÄgon plats för fler vÀxter.
â Men det Ă€r svĂ„rt att hĂ„lla sig borta frĂ„n att köpa lite nytt varje vĂ„r, skrattar paret. Och det hĂ€nder ju nĂ€stan varje vinter att nĂ„gra vĂ€xter inte klarar sig. Om nĂ„got breder ut sig för mycket kan man ocksĂ„ klippa ned och skaffa nĂ„got nytt, avslutar Kerstin och Kjell.