Landsarkivet i Vadstena är det äldsta av landets sju landsarkiv och har huserat i Vadstena slott sedan 1899. Då arbetade en person där, nu omkring 25.
– Det är fler anställda än vad besökarna kan se eftersom de flesta jobbar bakom kulisserna, säger arkivarie Emma Hagberg som tillsammans med sin kollega Andreas Wallgård visar oss runt.
Bakom kulisserna tas arkiv emot, registreras och ställs på hyllor i något av magasinen, totalt ryms närmare sex hyllmil i slottets vallar.
– Här är det jämn temperatur, rätt luftfuktighet, brand- och stöldsäkert, förklarar Andreas.
Utanför besökarnas synfält lagas trasiga och nötta dokument. Här handläggs även förfrågningar från myndigheter, företag och privatpersoner. Hanteringen är i stor utsträckning digital och frågorna kommer in via webb och e-post.
De delar av Riksarkivets bestånd som efterfrågas mest är numera digitaliserade och sökbara på internet, vilket gör att man kan hitta mycket vid hemmadatorn. Digitalisering ökar tillgängligheten och minskar slitaget på handlingarna.
– Men det kan vara en fördel att komma hit. Här finns mycket som inte är digitaliserat och kanske aldrig kommer att bli det, menar Andreas.
Arkivarierna berättar att de flesta besök på landsarkivet görs av släktforskare.
– I husförhörslängderna kan man följa människors liv väldigt långt tillbaka, säger Emma.
En som släktforskar är Wilma Elfstedt, som den här dagen besöker landsarkivets läsesal med en grupp elever från Hagagymnasiet i Norrköping. Wilma forskar på sin pappas sida och har kommit sju generationer tillbaka.
–Farfar dog innan jag föddes och pappa kan inte berätta så mycket. Jag gör det här för hans och min skull, det är jätteintressant, säger hon.
Margareta Spels från Motala har nött läsesalens stolar många gånger. Bland annat för att hitta uppgifter om hästskjutsar i Motala förr, vilket kom att bli en artikel i Motala hembygdsförenings årsskrift. Nu forskar hon om släktgårdar i Ringarums socken genom att ta del av domstolsprotokoll från 1600-talet.
– Jag hittar mycket på nätet men kommer hit för att komplettera, säger hon och tyder den gamla skriften.
– Det var inte så lätt i början, men jag har övat mycket.
Margaretas forskning är exempel på att det går att ta reda på mycket mer än om hur den egna släkten levt sitt liv.
Emma och Andreas berättar att Landsarkivet framförallt förvarar statliga arkiv, som verksamhet från polis, domstolar, post och länsstyrelser. Här finns också arkiv från företag och föreningar. Tidsomfånget är från medeltid och ända in på 2000-talet.
– Leif GW Persson har använt grundmaterial härifrån till sina program, berättar Emma och förklarar att sekretessbedömningar kan behöva göras på material som är yngre än 70 år innan det lämnas ut. En annan kändis som dragit nytta av landsarkivets handlingar är Christopher O´Regan som gjort efterforskningar till sitt tv-program "Det sitter i väggarna". Men mest kommer "vanligt folk" hit. Hembygdsforskare, studenter och amerikaner på jakt efter svenska rötter.
– Vi är ett öppet arkiv som det är gratis att besöka, poängterar Andreas.
Nu på fredag har man som sagt öppet hus (13-16). Då har besökarna möjlighet att få en visning av lokalerna, information om Riksarkivets verksamhet, se en jubileumsutställning om Riksarkivets och Landsarkivets historia och mycket mer.