Mats Olsson har varit engagerad på Ombergsliden sen 1979.
Om du någon gång har åkt skidor på Ombergsliden är det inte helt otänkbart att du skymtat Mats Olsson. Han är en av alla de som jobbar ideellt med att hålla backen i trim. Antagligen har han varit aktiv längre än de flesta – Mats har kört pistmaskin i nästan 40 år.
Det hela började 1979 när Mats som 17-åring pryade på en mekanisk verkstad, som då hade uppdrag att bygga om den dåvarande knappliften till ankarlift.
– Då hade vi naturligtvis inte någon pistmaskin, ingen belysning, ingenting i skidbacken på den tiden. Sen fick vi snöskoter, det var första investeringen. Till den gjorde vi diverse redskap, berättar Mats Olsson.
Därefter hyrdes en snövessla som de kunde styra upp med i backen. I mitten på 80-talet fick Friluftsfrämjandets lokalavdelningen i Vadstena, som driver Ombergsliden, sin första riktiga pistmaskin som Mats var med och pistade i backen med.
Under årens lopp har maskinerna bytts ut några gånger.
– Nu har vi fått en maskin som är relativt ny och i bra ordning, men vi har dragits med många äldre maskiner som har varit av sämre kvalité.
Han minns flera gånger då han och andra eldsjälar legat i backen hela nätter – med 10–15 minusgrader – och lagat maskiner som pajat.
– Vi har tillverkat reservdelar på verkstäder i Vadstena, och åkt upp så vi fått igång det på morgonen, så vi kunnat öppna backen. Många sådana scenarion har hänt.
Mats berättar att det från början bara var han som pistade i backen. Sen blev de två, och idag är det sex personer som delar på ansvaret.
– Vi har ökat successivt. Vi kör enligt schema.
Är det svårt att köra maskinen?
– Det som krävs är att man har lite handlag och lite maskinkänsla. Sen går allting att lära sig.
Skulle någon med B-körkort kunna manövrera den?
– Nja, det är tveksamt. Du kan säkert förflytta den, men göra något arbete med maskin det har jag svårt att tro.
Vad är det då som gör att man stannar så många år? Mats lyfter flera aspekter: ett genuint intresse, dels för sporten, dels för mekanik.
– Jag var väldigt intresserad av skidåkning till att börja med – nu åker jag mindre, tillägger han.
– Sen var det naturligtvis maskinintresset. Det var spännande med pistmaskinen när man var 17–20 år. Jag har alltid varit fascinerad av maskiner.
Han lyfter också en god kamratanda bland alla som engagerar sig i backen.
– Det är ett väldigt genuint och trevligt umgänge när vi håller på här uppe och grejar. Och man vill att det ska finnas kvar. Det är en grupp med yngre människor som lägger ner ett jättestort jobb, de ska ha stor eloge. Det sker en föryngring i föreningen, i alla fall på snöläggnings-sidan och vad det gäller pistmaskinsförare.
Vad är bästa minnet?
– Det finns många. Det är när det är perfekta förhållanden här, och det kommer mycket folk och backen är välpreparerad. En härlig solig vinterdag, det är de bästa minnena. Och när man har gjort ett bra jobb.
I år fyller Mats 59. Målet är att vara engagerad på Ombergsliden i åtminstone åtta år till.
– Får jag hälsan och vara vid gott mod ska jag hålla i tills jag har varit aktiv här i 50 år.
Speciell kombination – snö i backen och barmark på slätten.
Snön i backen då, hur blir det med den? Mats uppskattar att den kommer att ligga kvar i omkring 3-4 veckor till, om inte blir alltför varmt vill säga.
– Det beror på vädret naturligtvis, om det är som det är nu och inte regnar för mycket då ligger det säkert en månad till kan jag tänka mig.