Kartexperten jobbar som förste arkivarie vid Krigsarkivet.
Hur väcktes ditt intresse för kartor?– Jag skrev en avhandling i ämnet eftersom att jag tyckte att kartor var kul. Sedan fick jag en tjänst på Krigsarkivet – som jag blev kvar på, säger Bo Lundström.
Arkivmyndigheten förfogar över mängder av kartor – från hela världen.
– Den äldsta stadskartan som finns i vår ägo är från 1597. Totalt har vi en miljon olika kartor, säger Bo Lundström och tillägger:
– Krigsarkivet har, ur internationell synpunkt, en väldigt fin kartsamling.
Vad har ni för typer av kartor?– Spionkartor, geografiska kartor, topografiska kartor och utländska kartor.
Nyligen var Bo Lundström på plats i Vadstena för att prata om kartans historiska betydelse. Föreläsningen gick under följande namn: ”Kartan, konsten och bilden i marginalen".
– Jag har en konstvetenskaplig infallsvinkel på mina föreläsningar. Fokus ligger på att beskriva symbolerna som låg i utkanten på kartorna, säger Bo Lundström.
Hur har synen på kartor förändrats?– Förr i tiden var inte kartorna till för gemene man. Tidigare låg allt under militär regi. Sedermera förstod man att det fanns ett civilt intresse – och än i dag ser vi ju att kartorna fyller en funktion.
– Den konstnärliga aspekten är dock inte särskilt viktig längre. Förr fick ju kartorna smyckas ut under förutsättning att det inte påverkade innehållet i sig.
Hur stort är intresset för kartor i dag?– Jag vågar påstå att kartor fortfarande intresserar många. Inte sällan får vi säga att det är fullt när vi anordnar olika visningar, säger Bo Lundström.