Aspen är ett boende som vänder sig till vuxna personer som har en funktionsnedsättning i form av till exempel Aspergers syndrom.
Här, i verkstaden, träffas man flera dagar i veckan och tillverkar och reparerar olika saker.
Arbetsledaren Fabian Thun berättar att det ofta rör sig om trädgårdsmöbler, fågelholkar eller enklare innemöbler som behöver ses över.
– Vi är också på gång att hjälpa till ute vid Folkets park, med lite olika grejer, gräsklippning bland annat, säger han och gläds över det stora intresse som finns hos verkstadsgänget för att vilja hjälpa till och klara sig på egen hand i så stor utsträckning som möjligt.
– Jag brukar säga att jag har världens bästa jobb. Just nu har jag semester, men jag kan inte hålla mig härifrån. Det visar väl hur hög trivseln är, säger han och ler.
Kubbspelen sågas, svarvas och målas i dekorativa färger, helt efter kundens önskemål.
Att "Kungen" ser ut som en riktig kung, nåja, nästan i alla fall, är förstås alldeles självklart.
– Vi säljer till andra boenden i kommunen, personal och privatpersoner som hör av sig till oss. Tillverkningstakten just nu är omkring ett spel i veckan.
24-årige Viktor Carlström gillar att hålla till i verkstan.
Bäst av allt är när han får svarva i trä.
– Skålar och ljusstakar tycker jag om. Och jag är riktigt duktig, det vet jag, säger han och visar hur arbetet ska utföras.
Viktor berättar att han skulle vilja arbeta med snickerier på heltid, om han gavs den möjligheten.
– Det är det roligaste jag vet och jag kan tänka mig att jobba som snickare hela livet.
Till vardags bor Viktor i en tvårummare i Vadstena, men han har börjat snegla på Motala så smått.
Orsaken till det är han spelar innebandy med Solfjäderstaden.
– Jag är målvakt och det är också väldigt skojigt. Till hösten kommer jag att börja spela fotboll, i Motala AIF.
Fast det är långt ifrån säkert att han flyttar från Vadstena.
– Det är bra att bo här också, det är ju nära till verkstan.
Peter Sandberg, 48 år, är i färd med att laga en soffa i trä.
– Den ska få nya ribbor, säger han.
Peter besöker verkstan tre gånger i veckan, ungefär.
Och han gillar miljön på samma sätt som vännen Viktor.
– Jag tycker om att vara här, säger Peter och tar sig an sin arbetsuppgift som består i att fräsa alla kanter på träribborna.
Han gör det med fokuserad blick och vana händer.