Morotshackning. "Bondeådran finna alltid kvar, det är kul att komma ut på våren och köra traktor", berättar Peter Karlsson.
På Valla skattegård utanför Vadstena har familjen Karlsson odlat morötter i 35 år. Här odlas ungefär 1 000 ton morötter per år. De flesta går till grossister i Stockholm, men familjen har också gårdsförsäljning.
Nuförtiden är det Herman Karlsson tillsammans med sin far Peter Karlsson (som också är kommunalråd i Vadstena) som driver företaget. Planen är att Herman så småningom ska ta över helt. Allt började i liten skala på 80-talet.
– Det var jag och min pappa som började, vi provade försiktigt i all enkelhet. Så såg vi att det fungerade. Och så har det växt och ökat från år till år, berättar Peter Karlsson.
Morotsåkrarna ligger ner mot Tåkern till. Peter berättar att de svarta näringsrika mulljordarna är väl lämpliga för just morötter, vilket är orsaken till att man en gång började odla. Men, det var inte helt självklart att sonen skulle ta över.
– Jag har haft många andra planer i livet. Men sen har det ofta gått tillbaka till lantbruk. Jag läste till lantmästare i tre år nere i Malmö på Alnarp. Jag blev klar förra året, sen dess har det varit helt klart att jag vill ta över hemma, säger Herman.
Morötterna odlas nu på 25 hektar. I skrivandets stund (17 maj) har de första fröna såtts. I juli påbörjas skördeperioden som brukar sträcka sig fram till den 20 oktober ungefär. Förutom morötter så odlas även krondill, något som man började med för tio år sen. Dillen levereras bland annat till diverse kräftkokerier i närområdet. Totalt brukar det bli 80 000 krondillsknippen per år.
Gårdsbutiken är öppen från juli till mars, här är det självbetjäning som gäller.
Herman som har vuxit upp med odlingarna berättar att han hjälpt till från och till när han kunnat, och att han tycker att det är roligt att jobba med ett familjeföretag.
– Det är kul att det har gått i flera generationer, då är det roligt att kunna föra det vidare. Sen trivs jag med att jobba för mig själv och bestämma tider hur man vill jobba, det är alltid roligt.
Bästa och sämsta?
– Det bästa är att det är väldigt fritt och roligt. Man får lära sig väldigt mycket. Det värsta är vädret när det inte stämmer. Det kan bli lite körigt när det inte är med oss, så är det för alla lantbrukare.
Peter berättar att han också trivs med jordbruket.
– Det ena året är inte det andra likt, man tror att man är fullärd efter 30 år, men riktigt så enkelt är det inte. Det kan bli nya problem men det är också stimulerande, säger han.