Nu kommer det bli fyra företagare under samma tak på Ladugård 206. "Jag har redan lämnat över kaffet till Mike, Mikael Isaksson och Kafferosteriet. Det var fem år sedan som han och hans företag tog över vår kaffeservering. Nu är det ett läge i livet att göra ännu en ny förändring", säger Staffan Linde.
– Vi kör ända in i kaklet fram till jul med restaurang på vårt sätt, sedan bommar vi igen, säger Staffan Linde.
Med sina yviga gester och finurliga formuleringar kommunicerar han såväl med sina gäster inom de fyra ladugårdsväggarna som på sociala medier. Genom åren har han haft olika matinriktningar, event och tillställningar men alla i samma Staffan-anda där han öppet och brett bjuder på sig själv.
– Jag drivs av värdskap, att alla ska bli nöjda. Men det är också ett problem för mig, det tar mycket kraft och energi. Gästen har nog inte märkt något men för mig har det varit ett knåpande i ett antal år. I det hela måste det ju också funka ekonomiskt, men det har varit tufft även om vi har så jäkla mycket gäster. Det blir en skillnad att ha en verksamhet ute på landet, man tar ett medvetet val att åka hit.
Ladugård 206 håller öppet i sin nuvarande regi fram till jul, därefter stängs lokalerna tills de öppnar i ny regi i början av 2025. "Vi kanske kommer köra någon pop-up under ombyggnaden med 'Bygget-ost' eller något sådant fram tills restaurangen öppnar", skrattar Staffan Linde.
– Det är lite olika faktorer som ligger bakom, men det är en kluven känsla. Jag har hållit på snart i 25 år. Det tog hårt med pandemi, elchock och råvarukaos. Vi har klarat oss bra genom det hela besöksmässigt, men man har fått slå knut på sig själv. Jag är själv, har ingen kollega och kan inte ta en vecka ledigt när jag vill.
Det var ett svårt beslut, men han har bestämt sig.
– I den bästa av världar hade jag väl tänkt tuffa på ett tag till själv, men det är dags att lämna över stafettpinnen nu. Man måste vara dedikerad för att få lönsamhet och få det att funka. Jag är inte där. Jag vill att gästerna ska vara 110 procent nöjda, men har inte riktigt den orken kvar.
Staffan Linde är kluven över förändringen på Ladugård, men ser samtidigt fram emot att lämna över restaurangen till Mia Bremer till nästa år.
Han hade ett flertal gånger frågat Mia Bremer om hon skulle vilja driva Restaurang på Ladugård.
– Jag kan inte tänka mig någon annan och blev väldigt glad när hon nappade. Hon är en så "likeable person" och kulinarisk matlagare. Hon är "tha shit". Jag tycker det är kul med förändringar men jag hade inte gjort det här om inte Mia hade hoppat på. Jag vet att restaurangen nu kommer bli ett steg upp och bli ett ännu intressantare besöksmål.
Kommer du verkligen kunna lämna över efter 25 år?
– Det är viktigt att jag vågar släppa taget, men ber Mia mig om hjälp så gör jag det. Service och värdskap är viktigast för mig.
"Vi tror just nu att Mia Bremers nya restaurang kommer bli i mitten av ladan. Då kan den också vara öppen även om det andra är stängt", säger Staffan Linde och visar hur han tänker med lokalen.
För många är det du som "är Ladugård", vad blir din nya roll?
– Jag lämnar ju inte stället. Jag kommer inte på något sätt minska min kärlek till Ladugården, men vill nu frigöra lite energi för att utveckla andra saker, så som osten. Det ska bli ett ostmecka här nu.
Förra året ordnade Staffan en välbesökt ostfestival, men inte i år.
– Jag mäktade inte med i år, jag hade ingen energi. Men nu är det fullt fokus på nästa höst, då blir det festival igen.
Uppdelningen kommer bli en annan inne i ladan. "Det är bara en tanke just nu, att vi gör ett omkast", säger Staffan Linde och visar hastigt runt i Ladan. "Här blir det ett upplevelsemecka med ostdiskar och inredning, en mer renodlad butiksdel", säger han och pekar inåt i ladan där den nuvarande restaurangdelen är.
Planerna tar inte slut där. Han vill bland annat fortsätta utveckla de ställplatser för husbilar som han startade i år och förverkliga en dröm om en utomhuskonsert till nästa sommar. Men en stor del i att knipsa bort restaurangen är för att få mer tid med familjen.
– Jag vill kunna börja ta en helg ledigt med familjen ibland. Det har stor betydelse i mitt val. Det är jobbigt att inse att man ska fylla 60 år snart. Är jag inte 40 år fortfarande? Ska jag retirera nu? Jag som fortfarande känner mig ung och lovande, säger han och skrattar.
Staffan Linde har snart drivit Ladugård 206 i 25 år. Det är hans föräldrahem och gården med lantbruk tog han över efter sin pappa 1998, något som han idag har utarrenderat. "Jag kommer inte på något sätt minska min kärlek till Ladugården, men vill nu frigöra lite energi för att utveckla andra saker, så som osten".