Det här gänget har fått sommarjobb i kyrkans regi

Från mitten av april till en bit i november fungerar fåren som miljövänliga gräsklippare på församlingens grönytor.  För tillfället betar de på ett gravfritt område vid Vadstena griftegård, om ett tag ska de till en liknande yta vid Strå kyrka. 

–  Det kan bli Örberga också sedan, säger griftegårdschef Per Martinsson.
 

Fåren skjutsas fram och tillbaka allteftersom gräset växer på de olika platserna. Vintern har de tillbringat i en lada i närheten av griftegårdsarbetaren Christer Strids hem, sydväst om Väderstad.

Nyligen komna från tryggheten där är de lite försiktiga och flyttar snabbt på sig om någon kommer nära. Till och med Christer som de är vana vid. 
– Efter ett par veckor blir de mindre rädda och mer nyfikna, säger han och lockar till sig den lilla flocken med havre.
Sådan får de varje dag för att komplettera gräsdieten. Under de första veckorna i friheten innan gräset vuxit till sig ges även hö.

Vid Strå kyrka har fåren tillgång till ett byggt vindskydd. Inne i Vadstena finns inget sådant, däremot en välväxt och tät blåen.
– De kryper under den om det blåser eller regnar. Förra året tog de skydd där när det störtregnade. När de kom ut var de helt torra, berättar Christer.

De ulliga arbetarna har blivit ett populärt inslag i griftegårdsmiljön.
– Dagisbarn och äldre människor som är ute och går tycker att det är roligt att titta på dem, säger Christer.
En fördel med hälsingefår är att de inte bräker så mycket.
–  Nej, bara lite lagom.