Vi förknippar kanske pilgrimsvandringar främst med platser som Betlehem och Rom. Men pilgrimslederna finns över hela världen och i Sverige så blir det allt fler som pilgrimsvandrar.
– Många känner inte till att det finns pilgrimsleder i Sverige. Vi har bra klimat för att vandra jämfört med länderna i södra Europa och det finns ett stort intresse för att gå de här sträckorna, säger Eva Hagström, pilgrimsutvecklare på Pilgrimscentrum i Vadstena.
– Heliga Birgitta och Vadstena är ett unikt pilgrimsmål i Skandinavien. Gustav Wasa förbjöd pilgrimsvandringar 1545 så då upphörde de. Sen fick det en revival på 1990-talet och -97 startade pilgrimscentrum i Vadstena, säger föreståndaren Rickard Borgenback.
I takt med att intresset växer kommer också efterfrågan på fler leder. Därför har de lanserat Birgittavägarna, eller Saint Birgitta ways.
– Ett mål är att återetablera de långa lederna ner till Hamburg och därifrån vidare söderut, berättar Eva som menar att det är ett långtgående projekt som görs ihop med folk på platser som redan har etablerade leder. Men vi knyter ihop det och det är ett väldigt spännande jobb, säger hon.
– Man kanske inte gör dem i ett svep. Men man kanske kan ha det på sin bucketlist, att en dag ha gjort dem alla, säger hennes kollega Emanuel Eriksson.
Den första leden att lyftas fram som en Bigittaväg är sträckan Jönköping–Vadstena. En vandring på 127 kilometer där Franciskusleden och Klosterleden knyts samman till en sju dagar lång vandring.
– Det är kanske nordens vackraste pilgrimsled. CNN listade nyligen Vättern och dess omgivningar som en av Europas 20 vackraste platser, säger Emanuel.
Den långa vandringen kan möjligen kännas väl lång att börja med. Då kanske de prova-på-vandringar som Pilgrimscentrum anordnar från Rogslösa in till Vadstena är mer passande.
– Då åker vi ut på onsdagen och övernattar i Rogslösa och inleder vandringen tidigt på morgonen och det går givetvis bra att ansluta då också. Tanken med de vandringarna är att man ska få se vad ett pilgrimsdygn innebär, säger Borgenback.
Han fortsätter:
– Att vara pilgrim är inte en aktivitet, det är ett sätt att leva. Det handlar om att välja en annan livsstil för en tid och vara öppen för en att söka en inre fördjupning. När man har funderingar i livet så är en pilgrimsvandring perfekt. I långsamheten får man tid att fundera.