Christer Johansson och hustrun Mai-Britt har bott i Nässja utanför Vadstena sedan 2004. Under alla år har sopbilen hämtat soporna i anslutning till hemmet. Men nu har det beslutats att paret får en ny anvisad plats för sina sopkärl – ungefär 600-700 meter bort från bostaden.
– Det är konstigt, vi har haft sophämtning här i 17 år, så helt plötsligt kommer ingen, säger Mai-Britt.
Enligt Christer har det varit bristande kommunikation från kommunens sidan inför flytten av soptunnorna.
– Jag har inte fått deras underlag, ingenting, förrän i efterhand när jag började bråka, säger han.
I slutet av november/början av december slutade sopbilen att hämta soporna utanför huset.
– Det har aldrig varit något bekymmer förrän vi fick de stora tunnorna, säger Mai-Britt, och syftar på fyrfackstunnorna som paret fick i våras.
Sopbilarna som tar hand som dessa är större, men har klarat av att hämta tunnorna utanför huset innan, berättar paret.
Men nu är alltså soptunnorna anvisade till en annan plats (förutom under veckorna 18–39 då tunnorna kan tömmas vid huset). Men Christer vägrar.
– Vi lägger inte i något, vi tar det med oss till stan till återvinningen. Vi åker som vi gjort förut och sorterar i Vadstena.
Vanligt hushållsavfall slänger de som brännbart. Matrester lägger de på komposten.
Känner du dig överkörd?
– Det kan man lugnt säga.
Christer menar att sophämtningen upphörde innan ett formellt beslut tagits.
– Så här hanterar man inte sådant här. De ska kommuniceras innan de fattar beslut. Och när beslutet har kommit ska jag få det med omedelbar verkan så att jag kan klaga.
Christer har skickat in överklagan i två omgångar. Det senaste skickade han in i slutet på december.
– Först nu kom ett beslut på mejl sent omsider (slutet på december, reds. anm.). Sen kom ett beslut, vanligt postbrev, där det framgår att tunnorna ska vara där nere, säger han.
– I min överklagan hävdar jag att beslutet inte är giltigt. För de följer inte förvaltningslagens bestämmelser. Plus att skälen de anger bara är svepskäl.
– De har faktiskt åkt här med de stora maskinerna. Nu är vi en bit över 70 båda två, med åren som går är det inte säkert att vi klarar av det fysiskt, även om vi gör det idag, säger Christer Johansson.