”Vi är en grupp som håller på med historiskt återskapande. Och 1600-talet är rolig tid att återskapa som inte göra så ofta. Och då känns detta som en bra miljö att vara i” säger Emelie Hertzman samtidigt som hon syr en pälskrage till sin dotter. Enligt Emelie är de flesta som är med i gruppen från olika håll i mellansverige.
För den som såg en rad soldater med höga pikar och några med musköter marschera i Vadstena i helgen kunde synen kanske tyckas märklig. Men på slottsgården hade de slagit läger, tillsammans med kvinnor och barn. Och för alla nyfikna fanns det god möjlighet att få veta mer om hur det var att vara soldat på 1600-talet, om rustningar, vapen, mat, hantverk och mycket mer.
– För mig som hantverkare så är ett sådant här arrangemang bra. Man får en helt annan förståelse för hur utrustning, rustningar och annat fungerar när man får använda dem mer på riktigt. Det blir realistiskt, säger Albert Collins, en av medarrangörerna, som för dagen var kapten för truppen.
Alberts Collins, medarrangör för dagen, är rustningsmakarmästare och berättar gärna om bland annat de fina hjälmarna. "Det är en spansk mirion. Den har ett bra skydd. Pikenerare stod framåtlutad och tittade uppåt och då är kanten bra för att skydda ansiktet. "För mig som hantverkare är det bra att göra sådana här träffar för det blir realistiskt och man får en förståelse för hur rustningarna funkar"
Meetu Mäkelä och Tyra Brandinger hade satt sig vid en av eldarna på slottsgården för att äta. "Det är fjärde gången som vi är med tror jag, men första gången för mig" säger Meetu som tillhör gruppen från Finland. "Min pappa har alltid varit intresserad. Innan var det mer medeltid men nu är det 1600-tal och då tänkte jag att det är roligt att vara med", säger Tyra.
Filip Skoglund, Lucy Bruun och Birthe Bruun är på tillfälligt besök i Vadstena för att fira Birthes 70-årsdag. "Detta var super. Så roligt när människor hittar sammanhang att vara i", säger Filip om 1600-talsfolket. De tittar nyfiket på några som tränar med sina svärd samtidigt som de själva njuter av vårsolen.
Det såg nästan mer ut som en dans än som stridsträning när de finska och svenska 1600-talssoldaterna tränade med sina svärd.
"Receptet på soppan kommer från en kokbok från 1680-1700-tal" berättar Fredrik Ehlton samtidigt som han häller i kryddorna som består av timjan, nejlika, ingefära, svartpeppar. "Den recepsamling som vi hittat är handskriven och har skickats mellan olika personer som skrivit. Det är fem olika handstilar i den".
Slottsfogden Tom Andersson Backlund är glad för att gruppen ville komma till Vadstena slott. Själv var han lite felklädd. "Jag är mer som från deras farfars tid, mer 1500-tal. Sen är jag lite högre ståndsklädd och de är soldater, det är också skillnad".
Axel, Filip och Erik Rydell hade åkt från Jönköping för att titta. "Det är spännande", säger Axel vet en del om kartor från 1600-talet men annars inte så mycket. Filip tittar på när soldaterna kommer in på slottsgården efter en marsch ute på stan. "Det är lite konstigt att de skriker så högt" säger han när kaptenen beordrade sina mannar. Erik berättar att det var kollegan Mikael Ranelius, klädd som soldat, som lockat hit dem".
Thomas Neijman rör i kålsoppan med frikadeller som skulle serveras till lunch. "Vid den här tiden kom citroner till Sverige. Och när något var nytt och man hade råd så använde man det mycket. Så det är citron i soppan också", säger han om än långt ifrån så många som orginalreceptet angett, det blev tre istället för 30.
Martti Rantala är gruppens fältskärare. "Man hade ingen utbildning eller så utan någon skulle bara vara fältskärare" berättar han och håller upp en benprotes. "Om någon miste en fot eller ett ben så kunde man få en protes, som såg ut ungefär så här. Men man fick den inte av armén utan det fick vännerna ordna".
Några av fältskärarens redskap.
Gudz nådighe footfålck består av både svenska och finska deltagare vilket stämmer väl med att Finland tillhörde Sverige på 1600-talet. Kvinnor och barn tillhörde naturligt då soldater ofta låg ute i krig i år och då tog man med sig familjen.
En vakt i porten är självklart, man vet ju inte vem som kommer.
Fredrik Ehlton står för 1600-talsreceptet och är huvudkocken för dagen.
Det gäller att kunna hantera sitt svärd på rätt sätt för att avvärja fiendens slag, och då måste man träna.
Tustningarna är avlagda och lunchen intas av hungriga soldater med familjer.
Det är krävande att vara i fält, eller i alla fall göra en 1600-talsdag på Vadstena slott, så soppan var både god och varm.
Soldater av två slag - några med musköter och andra med pikar. Kapten Collins hade god koll på sin trupp.
Hjälmar med helt ansiktsvisir kan nästan synas skrämmande i sig.
Kål, persiljan, citroner, kryddor och så småningom även frikadeller. Det dofta gott runt grytan.
Soldaterna gjorde sig redo för marsch som gick från slottet och ner genom centrum. Gruppen gick till Krigsmannahuset, i anslutning till klostret, som en gång i tiden var en inrättning för sårade och gamla soldater.
Hjälm på egen pall.
Gustav Adolf Sveriges kung står det på den sirligt snidade skylten vid lägret.
Slottsfogde Tom Andersson Backlund såg väldigt nöjd ut när han såg gruppen läger och allt som var på gång.
– Några av dem hade sett slottet och tyckte det var en häftig plats. Så blev vi kontaktade och de undrade om de kunde få komma hit, och vi tycker de är roligt att de vill komma, det blir mer liv och rörelse här när det händer något på slottsgården, säger han.
Det var flera språk som talades, utöver svenska även finska och engelska.
– Halva gruppen är från Finland, därför är det flera språk, men man måste komma ihåg att på 1600-talet tillhörde Finland Sverige så det är logiskt, säger Thoimas Neijman, en av deltagarna som just den här dagen såg till att hålla grytan med kålsoppa till alla soldater kokande.