Val 2022
December 2021. Efter pandemin med larmrapporter från äldreomsorgen vill revisionen i Vadstena se om corona påverkat kommunens äldreinsatser. Man vill få en djupare bild av hur socialnämnden bedriver sin verksamhet och undersöka om det är "en väl fungerande daglig verksamhet och sysselsättning som erbjuds äldre för en meningsfull tillvaro".
– Vi har inte gjort någon granskning av äldreomsorgen på länge och heller ingen verksamhetsnära granskning. Äldreomsorgen är också en stor del av kommunens budget och utifrån det är det viktigt att helt enkelt se hur det fungerar på våra boenden, säger ordförande Eva Mattsson.
Men arbetet stötte på patrull. Kommunfullmäktiges högsta politiker, presidiet, ifrågasatte beslutet. I ett brev till revisionen framförs att frågorna snarare ska utredas av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och man ställer sig frågande till ämnesvalet. Metoden, att intervjua de äldre, väcker kritik.
Äldreomsorgen är en stor del för socialnämnden. Är det inte rimligt att granska om man uppfyller sina mål där?
– I allra högsta grad. Det görs genom standardiserade och regelbundna brukarenkäter som läggs in i en statistikdatabas. Men intresset ändrar inte omständigheten att de boende är självständiga individer, säger presidiets ordförande Arne Sjöberg (M) och fortsätter:
– Man måste titta på de etiska aspekterna. Kan vi som har det stora övertaget ta oss friheten att säga att det här ska de äldre göra?
Hans bild är att cheferna skulle välja ut boende som skulle medverka, något som han fann högst olämpligt. Även socialchefen Caroline Strand hade synpunkter.
– Jag är helt för att förvaltningen granskas. Det handlar om kvalitetssäkring, säger hon, men tillägger att hon fick alltför kort tid på sig att förbereda särskilt som det var pandemi när uppdraget kom.
Dessutom saknade hon information.
– Jag uppfattade att revisionsuppdraget var ganska otydligt. Bland deras nio övergripande revisionsfrågor såg jag bara en eller två som de äldre faktiskt kan svara på, säger hon.
Resten handlade enligt henne om förvaltningen, nämndens och personalens uppdrag.
– Jag bad också att få urvalskriterierna för att se vem jag ska fråga och hur många som de vill intervjua. Men jag har inte fått svar på en enda fråga om urvalet, säger hon och fortsätter:
– När jag inte fick det så tog jag till slut beslut att våra boende inte står till revisionens förfogande.
Revisionen blev förvånade. Eva Mattssons bild är att socialchefen ifrågasatt både metod och granskningens syfte.
– Vår sakkunnige har gjort liknande arbeten i många andra kommuner. Det är en helt vanlig granskning. Agerandet är mycket, mycket märkligt, säger Eva Mattsson.
– De äldre borde få svara för sig själva. Man har varit myndig ganska länge när man bor i Wasagården och det är sorgligt att de inte ges en chans att berätta hur de har det, tillägger revisionens vice ordförande Jan-Inge Printz.
Olika alternativ diskuterades, men ingen lösning hittades. Då tar revisionen ett ovanligt beslut. Hela den stora granskningen stoppas och läggs ner.
Ni har ett ansvar enligt kommunallagen att granska. Misslyckas ni med det nu?
– Ja. Kan vi inte granska så misslyckas vi och fullmäktige att ge invånarna den informationen. Vi kan inte granska om vi inte får förutsättningar till det. Men det här är första gången som det händer under min tid och jag känner inte till att det skulle ha hänt tidigare heller, säger Eva Mattsson.
Beslutet väcker reaktioner.
– Jag blev både förvånad och ganska besviken, säger hon.
Caroline Strand förklarar att de lagt mycket tid på att ta fram 30 olika styrdokument, att både chefer och politiker intervjuats och att intervjuer med tolv medarbetare erbjudits, men att revisionen där tackade nej.
– Det är anmärkningsvärt att vi inte kan få någon rapport eller återkoppling alls, säger Caroline Strand.
Revisionen håller inte med. Kan den sakkunnige inte göra alla intervjuer faller syftet med den verksamhetsnära granskningen.
– Då kan vi inte dra stabila slutsatser, säger Eva Mattsson.
Men diskussionen slutar inte där. I ett brev till socialnämnden skriver revisionen att fullmäktiges ordförande och socialchefens "ambitioner att påverka, styra och begränsa revisionens granskning och möjlighet att utföra uppdraget" både fördyrat och begränsat värdet av granskningen.
– Det är hårda ord, men det är så vi upplever det. Vi kan inte tolka det som hänt på något annat sätt, säger Eva Mattsson.
Arne Sjöberg reagerar. Han anser att uttalandet saknar belägg och är en övertolkning. Istället har presidiet enligt honom bara i välmening velat undvika anhörigas reaktioner om det skulle uppfattas som att äldre kallats in till revisionen.
– Om man tolkar det så då är man verkligen illa ute, säger han och kallar det för en förvanskad bild av verkligheten.
Vilken möjlighet skulle du säga att de äldre har att få lov att uttrycka hur de tycker att verksamheten fungerar?
– De har samma rätt som alla andra i samhället. Men de har nog inte samma möjligheter, av praktiska skäl, säger han och tillägger att initiativet då måste komma från de äldre själva annars finns en risk att uppfattas som kränkande.
Caroline Strand reagerar också. Hon anser att hon bara försökt få klarhet och förutsättningar att genomföra granskningen på ett korrekt sätt.
– Jag blir besviken. Det är ganska respektlöst. Jag har ju inte fått underlag för att göra det jag ska, säger hon och fortsätter:
– Jag är för granskningar. Jag har själv tagit in revisionbolag när jag känt oro för att vi inte lever upp till det vi ska. Men det måste ske med kvalitet och enligt praxis. Det bedömer jag inte att det har gjorts. Jag måste kunna stå för det här om jag ska gå ut till de äldre och fråga om de vill vara med.
Revisionen oroas över att granskningen inte blir tillräckligt oberoende. Finns det en risk att du påverkar för mycket i exempelvis urvalet?
– Revisionen vet inte vilka som bor eller har insatser av oss. Det ska de heller inte veta. Och jag anser inte att jag påverkat deras oberoende. Revisionen bör ha kompetensen att bedöma och beskriva ett representativt urval, svarar Caroline Strand som menar att hon inte haft synpunkter på kriterierna i sig.
Eva Mattsson håller inte med. Ansvaret på granskningen ligger på dem, inte på socialchefen.
Caroline Strand anser att både hon och revisionen behöver se över vad som gått snett i kommunikationen. Arne Sjöberg tycker å sin sida att revisionen, innan de drog igång en dyr granskning, borde haft en dialog om inriktningen och det huvudsakliga upplägget med fullmäktiges presidium samt informerat socialchefen. Då anser han att man kunde undvikit problem och missförstånd.
– När man ska genomföra ett jobb i storleksordningen 100 000 kronor och berör många personer så borde man i förväg förvissa sig om att det går att genomföra på ett bra sätt, säger han.