Många Vadstenabor kallar Åke Werners hus för Julhuset. Det är trettioförsta året han pyntar det med massor av ljusslingor och annat julpynt.
– Jag tror att det är ungefär 25 000 lampor. Nu när allt är LED behöver jag aldrig byta säkring längre.
Inspirationen kommer från USA där Åke har bott, från början som au pair.
– En del av de äldre grejerna är därifrån. När vi började pynta huset för trettio år sedan var det väldigt udda här i Sverige.
Nu upplever han det inte som lika ovanligt och folk reagerar inte på samma sätt.
– Men färgade och blinkande lampor som är vanliga i USA är vi inte så förtjusta i.
Det tar två helger och kanske några dagar till att få upp allting. I år har han fått hjälp av sin äldste son. Hustrun Boel tycker att det är fint, men är inte lika involverad. Åkes favoriter är numera de äldsta amerikanska juldekorationerna.
– I början tyckte jag att det var roligt med till exempel den här typen av istappsbelysning som inte fanns att få tag på i Sverige när vi började. Nu tycker jag att det är roligare med de äldsta grejerna som ingen annan har.
Han visar tomtefar och tomtemor som tittar ut från verandafönstret och berättar att det ofta kommer förbi folk som stannar och tittar.
– De allra flesta är glada och förtjusta. För ett tag sedan fick vi ett kort från en Arvid 5 år och hans mormor. Det stod att det var det finaste Arvid hade sett.
De har försökt hitta Arvid för att bjuda in honom på ett besök, men har inte lyckats få reda på vem det var. Att glädja andra är den viktigaste anledningen till att Åke gör allt detta.
– När våra egna barn var i dagisåldern bjöd vi hem deras dagisgrupper på pepparkakor och Festis.
Ovanför garageporten finns en stor skylt där det står God Jul med lysande lampor.
– Den köpte jag från Rimforsa. Det var en som pyntade mycket där och vi var med i samma tidningsreportage. Där framgick det att han tänkte lägga ner. Så vi tog kontakt och fick köpa hans grejer. Han har gjort skylten genom att borra en massa hål.
Deras första barnbarn har nyss fyllt ett år och den familjen, som bor i Linköping, ska komma över jul. Åke och Boel ser fram emot att låta barnet upptäcka julhuset.
– Men dagisåldern är den då förtjusningen brukar vara störst, berättar Boel.
De har hört att en del som idag är vuxna och såg huset som förskolebarn fortfarande går förbi för att se det.
– Det är mycket nostalgi i det, att uppleva något som det var när man var barn, säger Åke.
En del saker går sönder förstås. Åke försöker verkligen att inte slänga saker om det går att laga.
– Ibland till min förskräckelse, säger Boel.
De ersätter ofta sådant som inte längre fungerar, men köper inte så mycket nytt.
– Det är inte slit och släng, säger Åke.
Nytt för i år är att de har belysning i en stor ädelgran som växer i häcken. Den är en historia i sig.
– Vi hade en krans på grinden som var dekorerad med amerikanska kottar jag tagit med mig därifrån. Sedan började det växa en gran i häcken. Vi vill gärna tro att den kommer från en sådan kotte, säger Åke.
I år är första gången granen är så stor att de har satt belysning i den. Det de själva kallar julhuset är egentligen den upplysta monter som står närmare gatan. Där finns flera äldre juldekorationer från USA. Dessa är i litet format med mycket detaljer och en del som rör sig. Bland annat finns där en skridskobana och ett tåg.
– Vi tänder upp allt till första advent, eller den helgen då gammeljul är och sedan får det sitta uppe senast till påsk.