Det kan även gälla känsliga saker, som drogproblem, om det är relevant för deras jobb.
-- Stiftet har hitills inte haft någon möjlighet att sekretessbelägga känsliga uppgifter, men det är en förändring på gång. Det är bara församlingarna själva som kunnat göra det i sin församlingsvårdande verksamhet, säger stiftsjurist Terese Landin Karlsson.
Ser du en fara för att kollegor medvetet smutskastar var-andra - och sedan tack vare offentligsprincipen får spridning på det?
-- Nej, jag tror inte att präster är ute för att smutskasta varand-ra. Vi gör dessutom inte tjänsteanteckningar om skvaller. Det måste finnas en substans i någonting för att det ska bli en formell tjänsteanteckning.
Om ni väljer att göra en tjänsteanteckning, måste då absolut allting tas med, även en lös spekulation om att någon kanske, eventuellt, använder droger?
-- Nej, man gör givetvis en subjektiv bedömning av vad som är relevant att ta med.
I fallet med Bernt Fransson, kyrkoherden i Väderstad, anser sig inte den kvinnliga präst, som är källan bakom tjänsteanteckningen, ha blivit rätt referad avseende detta med drogspekulationen.
Terese Landin Karlsson konstaterar att det finns två versioner av vad som sagts, prästens och stiftets handläggare. Båda är kallade till domkapitlets sammanträde på tisdag.
Stiftsjuristen säger:
-- Nomalt sett är det jag som gör en tjänsteanteckning som denna. Jag läser alltid upp min anteckning för den person som är uppgiftslämnare för att på så sätt försäkra mig om att inga missförstånd uppstått. Nu skedde denna anteckning under min semester av en kollega till mig som inte kände till denna rutin och av detta har vi lärt oss något.
Stiftsjuristen har lagt ett förslag till beslut till domkapitlet om Franssons anmälan mot prästkollegan. Hon är dock inte beredd att säga vad hon har föreslagit.
Under Terese Landin Karlssons sex år som stiftsjurist har det fem eller sex gånger varit uppe ärenden där en prästs fortsatta möjligheter att få verka som präst har prövats av domkapitlet. Men ingen gång har det blivande "fällande dom".
Tre gånger har ärendena initierats av andra präster som reagerat mot vad de sett som konstigheter i kollegors yrkesgärning. Den kritik som poliskåren på senare tid fått, om att man i ett utslag av en osund kåranda hela tiden håller varandra om ryggen, tycks således inte vara överförbar på prästskrået.
-- Ingen gång tidigare har det dock som nu varit frågan om att en annan präst uttryckligen begärt att en kollega ska skiljas från prästämbetet, säger Terese Landin Karlsson.