Godkänt avlopp dömdes ut

Bertil Sandström trodde att han hade en godkänd avloppsanläggning till sitt hus i Väderstad. Men så var det inte. Nu riskerar Bertil vite om han inte bygger om avloppet. -- Jag känner mig helt överkörd av kommunen, säger han.

En brunn med grovt grus istället för en bädd av fint grus. Den skillnaden ledde till att Bertil Sandströms avloppsanläggningen underkändes.

En brunn med grovt grus istället för en bädd av fint grus. Den skillnaden ledde till att Bertil Sandströms avloppsanläggningen underkändes.

Foto:

väderstad2002-04-23 05:55

Bertil Sandström är en av de fastighetsägare som gått på pumpen i den stora inventeringen av Mjölby kommuns alla avloppsanläggningar.

Inventeringen har pågått i över tio år, med målet att minska föroreningarna i naturen, särskilt kring känsliga vattendrag som Tåkern. Nu ska alla anläggningar vara godkända enligt Naturvårdsverkets rekommendationer från 1987: trekammarbrunn med efterföljande markbädd eller infiltration.

Många fastighetsägare tvekar inför den här investeringen. Därför har inventeringen dragit ut på tiden, och tär på kommunens resurser. För några år sedan började miljö- och hälsokontoret hota med viten tidigare än normalt, för att få fart på processen.

Förbannad, inte fattig

Men att Bertil Sandström riskerar vite beror inte på att han är utan pengar. Det beror helt enkelt på att han är förbannad på kommunen.

-- De kan väl åtminstone svara på mina frågor, säger han. Deras brev säger mig ingenting. Jag känner mig helt överkörd.

Ända tills i vintras trodde Bertil Sandström att han hade ett godkänt avlopp till sitt hus i Väderstad. Trekammarbrunn och efterföljande rening, ja det hade han ju. Och papper på det dessutom, ett godkänt besiktningsprotokoll från 1978. Dessutom hade Bertil varit på ett informationsmöte som kommunen anordnade i början av 2001, när inventeringen hunnit till Väderstad. Han är absolut säker på att kommunen på det mötet bekräftade att hans avlopp var okej.

Kalldusch per brev

Men sedan fick Bertil ett brev med motsatta budskapet. Avloppet hade dömts ut. Det var bara en provanläggning, som aldrig fått patent och konstaterats ge otillräcklig rening. I stället för markbädd har avloppet en biokammare som innehåller grus. Gruset är för grovkornigt och mängden för liten för att ge tillräcklig rening.

-- Det var som en kalldusch, säger Bertil. Jag hade ingen aning om att det var en provanläggning. Förresten så använder man ju helt andra tvättmedel nu än på 70-talet när den provades. Vi kör bara Kravmärkt och Svanmärkt. Ska inte det gälla för något?

Bertil kontaktade miljö- och hälsokontoret, med en massa frågor. Varför var inte hans avlopp godkänt? Vilka gränsvärden för föroreningar gällde egentligen? Och varför ge sig på privatpersoners avlopp över huvud taget?

-- Att bygga om såna här avlopp för miljöns skull, det är ju som att rena Östersjön genom att förbjuda folk att bada, säger Bertil. Runt Tåkern finns en massa bönder som gödslar på åkrar som lutar rakt ned mot sjön. Varför inte börja med dem, där det märks?

Miljö- och hälsokontorets chef Bo Johansson suckar lite inför den här frågan. De har svarat på den hundratals gånger de senaste åren.

Hög arbetsbelastning

-- Det handlar om många bäckar små, säger Bo Johansson. Såna här åtgärder måste gå över alla grupper. Vi går inte på privatpersoner för att det är enklare för oss, för det är det inte. Bönderna har till exempel fått högre skatt på konstgödning.

Men kan ni inte förstå att det känns motigt för fastighetsägare att göra den här investeringen?

-- Jovisst gör vi det, säger Bo Johansson. Men vi försöker understryka att det handlar om en engångsinvestering. Sen har man en anläggning som är okej i sådär tjugo år framåt.

Både Bo Johansson och Malin Carlsson hävdar att de omöjligen kan ha sagt på det nämnda mötet att Bertil Sandströms avlopp är godkänt. Ord står mot ord. De tycker också att de anstränger sig för att vara tydliga i kontakterna med allmänheten. Däremot erkänner de att de glömt att svara på Bertils frågor om gränsvärden.

-- Det är inget att skylla på, men vår arbetsbelastning är görhög, säger Bo Johansson.

Alternativ finns

Det visar sig också att Bertil skulle kunna slippa anlägga en markbädd. I stället skulle han kunna få ta återkommande prover på sitt vatten enligt ett kontrollprogram.

-- Men det kräver ett principbeslut i miljönämnden, för vår praxis är att godkänna lösningen av anläggning, inte halten, säger Malin Carlsson. Och i vilket fall anser vi att Bertil Sandströms anläggning inte motsvarar dagens krav.

Dessutom skulle Bertil bli tvungen att ta upp ett provtagningsrör från anläggningen, och betala för analyserna av proven. Så kostnaden slipper han inte ifrån.

-- Men han är välkommen hit för att prata med oss när som helst, säger Bo Johansson.

För Bertil spelar nu allt det här egentligen inte någon roll.

-- Det är så dags nu, säger han. Jag har egentligen redan gett upp. Visst måste jag anlägga en markbädd, det inser jag ju. Jag ville bara ha svar på mina frågor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om