- Vi vill skapa ett fullständigt kretslopp i kommunen och blir dessutom närmast självförsörjande på jord, säger Anette Ekman, utvecklingsingenjör på tekniska kontoret.
Det slam som avskiljs då avloppsvattnet renas i kommunens reningsverk, sprids i dag direkt ut på åkrarna efter sex månaders mellanlagring. Sedan ett och ett halvt år pågår ett försök på Tungelunda gård, några kilometer öster om Väderstad, att ytterligare "förädla" slammet.
I dag lagras slammet, cirka fem tusen kubikmeter per år, på en 2 400 kvadratmeter stor betongplatta omgiven av tre meter höga väggar.
På en del av det här utrymmet blandas nu slam med bark och hästgödsel i lika delar, och läggs sedan i tvåmeters höga "limpor" som luftas och vänds en gång i månaden.
Ett och ett halvt år senare har mikroorganismerna gjort sitt och blandningen är färdigbrunnen.
Då blandas den färdiga produkten ut med lika mycket sand för att inte den nytillverkade jorden ska bli alltför bördig och "stark".
En sats oblandad matjord ligger redan i dag färdig utanför betongtråget.
- Det är ungefär 70 kubikmeter och det blir det dubbla när vi blandat i sanden. Från början var det hundra kubikmeter vardera av slam, bark och hästgödsel och det brinner ihop till en knapp tredjedel av den ursprungliga volymen, säger Lars-Ove Hilbrand på Hilbrands maskinstation, som har entreprenaden på slamhanteringen.
Innan blandningen med sanden görs, ska oförbrukad bark sorteras bort.
Den fungerar till stor del bara som en volymgivare och ger den nödvändiga luften tillträde till de övriga ingredienserna i gödselblandningen. Hälften av barken kan därför användas ännu en gång.
Nu väntar kommunen på det slutliga analysresultatet av den första omgången färdig jord innan försöksverksamheten görs till rutin och norm.
I betongtråget finns ytterligare två "limpor", i olika tidsfaser, som är på gång i sina förvandlingar från gödsel till jord.
Jorden ska användas till exempelvis jordvallar eller vid anläggningsjobb där kommunen behöver matjord till slutfinishen. Den näringsrika jorden kan också mera direkt komma medborgarna tillgodo:
- Om ett par tre år kan vi nog sälja bra matjord direkt till våra kommuninvånare. Men det blir ingen verksamhet vi tjänar på, snarare går det jämnt upp, tror Anette.
Det kan tilläggas att redan det ursprungliga slammet från reningsverket är godkänt av Naturvårdsverket för spridning på åkrarna.
- Det är ett betyg på den höga kvalitén i det här sammanhanget, och det beror i sin tur på att vi inte har förorenande industriverksamhet i kommunen.
- Vi bevakar och kontrollerar noggrant företagens utsläpp, säger Per-Arne Carlsson, enhetschef för vatten och avlopp i kommunen.