Under den senaste veckan har en medlemmar i en församling från Nordirland besökt Väderstad pastorat.
Andy Colman från Larne berättar om sina förhoppningar om fred och självstyre på Nordirland.
Sedan 1998 har Väderstad pastorat haft ett vänförsamlingsutbyte med staden Larne på Nordirland. Två gånger har svenskar besökt Irland och två gånger har irländare kommit hit.
Den senaste veckan har tolv irländare varit på besök i Väderstad och bott i varsin värdfamilj.
De har haft ett digert schema med aktiviteter och utflykter varje dag.
Hemma hos Orvar och Kari Klofsten träffar vi Kate och Andy Coleman som nu tillbringar sin sista dag med familjen. De är överväldigade av gästfriheten hos de svenska värdfamiljerna.
-- Det är ett bra sätt att få se hur andra lever. Den möjligheten hade vi inte haft om vi kommit hit som turister, säger Andy.
Utbytet med Väderstad och Sverige tycker han är värdefullt.
-- Det hjälper till att bygga upp vänskap och i slutänden handlar allt om vänskap, säger han.
Det är svårt att undgå att tala om fredsprocessen på Nordirland när det inte är mer än drygt två veckor sedan IRA meddelade att de lägger ner sin väpnade kamp.
-- Det är en bra sak. Jag hoppas att det sätter stopp för våldet för gott. Det finns fortfarande grupper som kan orsaka problem, men IRA: s beslut hjälper till att skapa en god atmosfär, säger Andy.
Det är dock inte ett lika stort steg som när fredsavtalet slöts 1998.
-- Fredsavtalet är viktigare för då var alla grupper involverade. Men på ett sätt kan man se det som hänt nu som en utveckling av det.
Fredsavtalet 1998 startade en viktig process mot ett självstyre på Nordirland. Tidigare försök med koalitionsregeringar har misslyckats, men den här gången är Andy hoppfull. De oenigheter som finns tror han ska redas ut inom ett år eller två.
-- Saker skulle hända mycket snabbare då. Nu måste allt bestämmas i London, säger Kate.
Andy och Kate är protestanter och för dem tillhör konflikten mellan protestanter och katoliker vardagen.
-- Det finns problem i de flesta länder men de flesta går att lösa utan våld. Tyvärr har det inte lyckats i vårt land. Lyckligtvis har vi goda relationer med våra katolska grannar och problemen är koncentrerade till mindre områden.
Han minns hur det för många år sen bombades i Belfast och soldater patrullerade på gatorna. Hans arbetsplats fick ibland utrymmas på grund av bombalarm och när man skulle gå in i affärer genomsöktes människor precis som när man checkar in på en flygplats.
-- När man är mitt i en konflikt är det svårt att se att det någonsin kommer att bli bättre.
Men sedan 1994 har konflikten gradvis minskat i styrka och våldsamheter utbryter sällan.
-- Livet är mer avslappnat nu, säger Andy.