Utseendefixering kan vara en sjukdom

Kraftig fixering vid utseendet kan vara en dold psykisk sjukdom, så kallad dysmorfofobi eller BDD. Och den kan vara lika vanlig som anorexi, eller diabetes typ 1.

Forskare. Sabina Brohede är forskare vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet.

Forskare. Sabina Brohede är forskare vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet.

Foto: David Brohede

Linköping2017-02-19 20:00

– Jag blev förvånad över att det var så vanligt. Det är ett tillstånd som orsakar mycket personligt lidande, ett slags ångestsjukdom med tvångstankar, depression, isolering och självmordsrisk. Det är viktigt att primärvården och inte minst plastikkirurgiska kliniker känner igen den här sjukdomen, säger forskaren Sabina Brohede vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet.

Hon är nyligen färdig med sin avhandling om hur vanligt syndromet body dysmorphic disorder (BDD) är i Sverige. Hennes studie av nära 3 000 svarande östgötar är den första som gjorts i Sverige, trots att diagnosen funnits i över 30 år. Studien visar att cirka 1,5 procent av befolkningen kan lida av sjukdomen. Studien i Östergötland har gjorts genom enkäter. I gruppen som uppvisade tecken på syndromet har Brohede sedan gjort intervjuer och på så vis är siffran säkrare.

– Det är en förhållandevis hög siffra. Men det är en dold sjukdom på flera plan. Man upplever att man har en defekt i sitt utseende, som inte är uppenbar föra andra. Upptagenheten kring utseendedefekterna orsakar psykiskt lidande och funktionsnedsättning och gör att vardagen kan vara kraftigt påverkad, säger Sabina Brohede.

– Men personer som lider av BDD kan vara rädda för att uppfattas som fåfänga och vill därför inte gärna prata öppet om sina bekymmer.

För att uppfylla diagnoskriterierna för BDD krävs att man har utvecklat tvångstankar och tvångsbeteenden. Som att hela tiden försöka sminka över eller dölja den upplevda defekten. Att man tillbringar många timmar framför spegeln, inte vill gå ut eller sminkar sig extremt länge och mycket. Eller att man till och med förändrar sitt utseende genom plastikkirurgi. Något som faktiskt kan förvärra sjukdomen. Brohede jämför gärna med anorexi.

– Om man är extremt smal och går till en klinik för fettsugning kanske någon på kliniken eller i omgivningen reagerar. Men i fallet med BDD är det så okänt att man sannolikt inte lika tidigt får rätt hjälp.

Det finns andra studier gjorda i bland annat Tyskland och USA. Både män och kvinnor är drabbade. Man har sett att de drabbade kan ha ovanligt hög grad av perfektionism i sin personlighet, vilket också kan finnas hos personer med anorexi. Men det finns ännu inga studier kring någon koppling mellan BDD och en allmänt utbredd utseendefixering i samhället. Det finns behandling, genom kognitiv beteendeterapi och antidepressiv medicinering.

– I Sverige finns bara ett par specialkliniker för detta, så vården är inte så väl utbyggd. Det är viktigt med en ökad kännedom om BDD, både bland de drabbade, bland anhöriga och inom sjukvården, säger Sabina Brohede.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!