Donald Trumps hot mot Natokollegan Danmark – som Grönland tillhör – är "otroligt uppseendeväckande", säger Jan Hallenberg, statsvetare vid Utrikespolitiska institutet.
– Det är något som i stort sett aldrig inträffat i USA:s historia – att man hotar en allierad med potentiellt militärt våld.
Senast en amerikansk tillträdande president kom med liknande hot för att utvidga landets gränser var i slutet av 1800-talet. Då, som en del av det spansk-amerikanska kriget, slutade det med att USA tog kontroll över Filippinerna, Guam och Puerto Rico.
Jämför med Ryssland
Nu har Trump siktet inställt på Grönland och Panamakanalen. Under en pressträff i tisdags kväll ville han inte utesluta vare sig militärt eller ekonomiskt tvång för att tillskansa sig de bägge. Trump sade sig även vilja annektera Kanada och förvandla landet till "USA:s 51:a delstat" genom ekonomiska påtryckningar.
Trump gillar att provocera och att stå i centrum, konstaterar Jan Hallenberg. Nu markerar han att han inte är Joe Biden: att USA under Trump kommer att agera aggressivt och hävda sina intressen.
Och uppenbarligen har USA territoriella och ekonomiska intressen utanför landets gränser. Hallenberg drar paralleller till Kinas agerande i Sydkinesiska sjön – och även till de ryska anspråken på Ukraina.
Vill ha något
– Det är tydligt att Trump vill ha något från Panama, Grönland och Kanada. Han visar att det är han som har makten nu: "USA är en stormakt – småländerna omkring oss får böja sig när vi går fram".
Jan Hallenberg tror att yttrandena främst ska tolkas som förhandlingsutspel och markeringar mot Ryssland och Kina, vars växande inflytande på västra halvklotet irriterar Trump. Att ett Hongkongbaserat bolag driver två hamnar längs Panamakanalen är "oacceptabelt", enligt Trump; Rysslands och Kinas intressen i Arktis likaså.
– Han väljer sina strider. Kina och Ryssland spelar på ett sätt som Trump inte gillar – då markerar han.