Ukraina i skymundan – kan ha skäl till oro

– Tiden går, folk är trötta. Men detta är inte ett dödläge, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vid en presskonferens som han höll tillsammans med EU:s kommissionsordförande Ursula von der Leyen i Kiev förra helgen.

Han gick då på tvärs med Ukrainas överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj, som i en uppmärksammad intervju några dagar tidigare hade gjort gällande att kriget i princip har kört fast.

Kriget i Mellanöstern drar "så klart" uppmärksamhet från Ukraina, sade Zelenskyj, och tillade att hans land har hamnat utanför fokus även tidigare.

– Jag är helt säker på att vi tar oss igenom den här utmaningen, sade presidenten.

Europeisk trötthet?

Rysslands robotanfall mot Ukrainas elnät har trappats upp inför vintern. Målet är att ukrainare ska frysa, och i förlängningen kan även kriget och frontlinjen frysa i ett mer statiskt läge. I skyttegravar i syd och öst pågår intensiva strider, så här långt med relativt små förflyttningar.

– Tiden närmar sig då alla kommer att förstå att vi måste hitta en väg ut, sade Italiens premiärminister Giorgia Meloni i ett telefonsamtal härom veckan, när hon trodde att hon talade i förtroende med en afrikansk ledare men i själva verket blev utsatt för en busringning av ryska bedragare.

Det finns en frustration som kopplas till att Ukrainas motoffensiv inte går så snabbt som många väntade sig – men förväntningarna var också alldeles för höga, enligt Albin Aronsson, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Det bubblar nog en viss trötthet hos flera länder, men det är inget man skulle gå ut med offentligt om det vore så, säger han, och anför att stödet generellt är fortsatt stort och att länderna förmår hålla flera bollar i luften samtidigt.

– Mycket av stödet och logistiken rullar på även om det inte syns lika mycket i medier när kriget i Mellanöstern pågår.

Uppe för diskussion

För mindre än en månad sedan meddelade Sverige, Danmark, Finland och Norge att man gemensamt beställer artilleriammunition som Ukraina ska få. Under nästa år väntas landet också få upp F-16-plan i luften.

Men i USA – som står för klart störst andel av det militära stödet – har engagemanget blivit föremål för inrikespolitisk debatt. Framför allt inom det republikanska partiet gror ett missnöje, till stor del med hänvisning till att Israel behöver stödet.

Donald Trump säger sig vilja avsluta kriget snabbt om han blir vald till president igen, men det är oklart vilka villkor han tänker sig att det ska ske på. Att Trumps tidigare regering satsade mer på militären och internationella åtaganden än vad många hade väntat sig gör det också svårbedömt, enligt Albin Aronsson.

– Men absolut finns risken att en republikansk regering skulle försöka hitta en utväg för USA. Och just nu är det väl, med alla reservationer man kan lägga in, ganska sannolikt, säger Albin Aronsson.

Behöver övertyga

Även i en mer fryst konflikt kommer Ukraina behöva mer och mer militärt stöd för att stå emot Ryssland.

USA har gott om resurser, men inte nödvändigtvis till flera större konflikter, om till exempel den i Mellanöstern växer i omfattning. Många andra av Ukrainas allierade börjar få tomt i ladorna.

Knäckfrågan är om det finns möjlighet och politisk vilja att trappa upp produktionen av försvarsmateriel tillräckligt för att kunna stötta Ukraina över tid, enligt Albin Aronsson.

– Nu gäller det för regeringarna att fortsätta förklara varför det ligger i ländernas och befolkningarnas intressen att stödja Ukraina.

TT: Hur orolig behöver Volodymyr Zelenskyj vara?

– Orolig. För att hans perspektiv måste sträcka sig över flera år.