NÄgra regelrÀtta debatter har det inte blivit under den utdragna kampen om ledarposten i Europas kanske mÀktigaste politiska parti.
De tre mĂ€nnen som slĂ„ss om att ta över tyska Kristdemokraterna (CDU) Ă€r alla medelĂ„lders jurister frĂ„n Nordrhein-Westfalen â men med viktiga skillnader i synen pĂ„ vĂ€gen framĂ„t. StĂ€mningen har Ă€ndĂ„ varit smĂ„puttrig under de tvĂ„ direktsĂ€nda samtalsrundorna, trots anklagelser i pressen frĂ„n en av kandidaterna om ett fientligt partietablissemang och kartellbildning frĂ„n de medtĂ€vlande.
Tronföljaren misslyckades
Den nuvarande ordföranden Annegret Kramp-Karrenbauer sÄgs tidigare som en naturlig tronföljare till Angela Merkel, som meddelade sin avgÄng frÄn ordförandeposten 2018 men sitter kvar som förbundskansler. Efter ett turbulent drygt Är i toppen tvingades "AKK", i dag nÀrmast bortglömd utanför Tyskland, erkÀnna sig oförmögen att leda partiet och utlysa ett nytt ledarval.
Sedan kom pandemin, som har skjutit upp partistÀmman flera gÄnger, och nÀr 1 001 delegater under fredagen och lördagen sammantrÀder för att vÀlja sin nya ledare sker det för första gÄngen i digital form.
Medan ministerpresidenten i Nordrhein-Westfalen Armin Laschet och utrikespolitikern Norbert Röttgen bÄda profilerar sig som mittenmÀn i Merkels anda, vill Friedrich Merz se en konservativ nystart för CDU. Den tidigare gruppledaren Merz, som i början av 2000-talet manövrerades ut av Merkel och sedan dess gjort karriÀr i nÀringslivet, tillskrivs Àn i dag revanschlusta mot den snart avgÄende kanslern.
Konservatism eller mittenpolitik
Han Àr ocksÄ den som tydligast sticker ut bÄde vad gÀller sakfrÄgor och stil, enligt Wolfgang Schroeder, professor i statsvetenskap pÄ universitetet i Kassel.
ââMerz företrĂ€der ett liberalkonservativt koncept, som ska vinna tillbaka vĂ€ljare frĂ„n (liberala) FDP och (frĂ€mlingsfientliga) AFD. Om han vĂ€ljs skulle det leda till starkare polarisering i den politiska mitten, i stĂ€llet för som nu, med en stark konsensus i mitten och polarisering mot ytterkanterna, sĂ€ger han till TT.
Laschet, som styr en delstat med nÀstan dubbelt sÄ mÄnga invÄnare som hela Sverige, har regeringserfarenhet i bagaget, och sÀljer gÀrna in sig sjÀlv som en valvinnare. Inom partiorganisationen Àr stödet för ministerpresidenten stort, medan de vanliga vÀljarna har strömmat till först pÄ senare tid, i takt med att Merz tappat i popularitet.
Stabil regeringsposition
Förklaringen till den förÀndrade spelplanen Àr dels ett antal medieuttalanden frÄn Merz som stÀrkt bilden av honom som en smula inbilsk, bland annat pÄstÄendet att partietablissemanget svurit sig samman för att hÄlla honom borta frÄn makten.
ââMĂ„nga av Merz anhĂ€ngare anser att han inte har levererat. Laschet, dĂ€remot, leder ett viktigt förbundsland och har en vĂ€ldigt stabil regeringsposition, sĂ€ger Schroeder.
Röttgen förde lĂ€nge en tynande tillvaro i opinionsmĂ€tningarna bland CDU-vĂ€ljare, men har pĂ„ senare tid seglat upp jĂ€msides med Laschet, hack i hĂ€l pĂ„ Merz. Han har framför allt tvĂ„ Ă€ss i rockĂ€rmen â dels sin vurm för mer mĂ„ngfald, fler kvinnor och unga i partiet, dels sitt mĂ„ngĂ„riga engagemang för en koalition med De gröna, som ter sig som ett allt mer sannolikt alternativ efter förbundsdagsvalet i höst.
Spahn "mörk hÀst"
Den som vinner kan inte rÀkna med nÄgon smekmÄnad. Med bara Ätta mÄnader kvar till valet Àr det hög tid för CDU och dess bayerska systerparti CSU att börja diskutera sin gemensamma kanslerkandidat. Utöver den omtyckte CSU-ledaren Markus Söder, vars stöd bÄde bland kristdemokrater och den tyska allmÀnheten Àr mycket högre Àn vad som Àr fallet för nÄgon av de tre CDU-kandidaterna, hÀgrar Àven hÀlsoministern Jens Spahn som en "mörk hÀst".
Den relativt konservative Spahn â ocksĂ„ han frĂ„n Nordrhein-Westfalen â anslöt sig tidigt till Laschets lag, men spĂ„s av vissa ha planer pĂ„ att bryta sig loss och sjĂ€lv försöka bli kansler.
I slutĂ€ndan kommer partiledningarna i Berlin och MĂŒnchen lĂ€gga stoltheten Ă„t sidan och vĂ€lja den kandidat som rent krasst ser ut att ha störst chanser att vinna, tror Uwe Jun, professor i statsvetenskap vid universitetet i Trier.
Ă tminstone om vinnaren inte heter Friedrich Merz.
Statsvetare: Riskabelt val
ââFör Merz skulle det hĂ€r vara den stora chansen. Han har ingen annan upphöjd position att falla tillbaka pĂ„. SĂ„ samtalen mellan Merz och Söder vore de svĂ„raste, vilket gör honom till det mest riskabla valet, sĂ€ger han.
Delegaternas omröstning sker vid lunchtid pÄ lördagen, i tvÄ omgÄngar sÄvida ingen av kandidaterna fÄr egen majoritet. Eftersom Tysklands partilagar krÀver att ett ledarval sker skriftligt hÄlls Àven ett brevval, som dock bara Àr tÀnkt att bekrÀfta resultatet.