Man gripen för dÄden i Birmingham 1974

En man har gripits misstĂ€nkt för inblandning i tvĂ„ blodiga bombdĂ„d i brittiska Birmingham för 46 Ă„r sedan – dĂ€r 21 mĂ€nniskor dödades av tidsinstĂ€llda bomber.

Förstörelsen inne i en av pubarna efter att de tidsinstÀllda bomberna detonerat, den 21 november 1974. Arkivbild.

Förstörelsen inne i en av pubarna efter att de tidsinstÀllda bomberna detonerat, den 21 november 1974. Arkivbild.

Foto: AP/TT

Politik2020-11-18 14:40

Den 65-Ärige mannen greps av antiterrorpolis i sitt hem i nordirlÀndska Belfast pÄ onsdagen, rapporterar brittiska medier. Han kommer att förhöras om sin misstÀnkta delaktighet i pubattackerna i november 1974, som fortfarande utreds som ett terrorbrott.

Den irlĂ€ndska gerillaorganisationen IRA bedöms ha legat bakom dĂ„den, dĂ€r omkring 200 mĂ€nniskor skadades utöver de 21 dödsoffren. Det var de blodigaste attackerna pĂ„ ön Storbritannien under det som kallas "The Troubles" – vĂ„ldsamheterna som följde pĂ„ den lĂ„nga konflikten i Nordirland.

EfterÄt skedde en av Storbritanniens största rÀttsskandaler, dÀr sex irlÀndska mÀn som kom att kallas "The Birmingham six" dömdes till livstids fÀngelse och sedan friades efter 16 Är.

Polisen fick nÄgon form av varning inför dÄden, men en brittisk utredning slog förra Äret fast att den inte var tillrÀcklig för att de skulle ha kunnat stoppas.

Det nya gripandet sker bara nÄgra dagar innan den 46:e Ärsdagen för bombdÄden. SÄ sent som hÀromdagen avtÀcktes en stor vÀggmÄlning i centrala Birmingham med budskapet "RÀttvisa för de 21", vilket Birmingham Mail rapporterat.

Julie Hambleton, syster till en 18-Ärig kvinna som föll offer för en av bomberna, sÀger till BBC att gripandet Àr det största som hÀnt i utredningen sedan "The Birmingham six" friades och att polisens besked fick henne att börja grÄta.

Fakta: OrosÄren i Nordirland

MotsĂ€ttningarna i Nordirland exploderade pĂ„ 1960-talet i upplopp och vĂ„ldsamheter. PĂ„ bĂ„da sidor fanns militanta terrorrörelser som anvĂ€nde sig av mord och bombdĂ„d. Totalt dödades över 3 500 personer och tiotusentals skadades fram till fredsuppgörelsen i det sĂ„ kallade LĂ„ngfredagsavtalet 1998.

PÄ ena sidan stod de sÄ kallade nationalisterna eller republikanerna som kÀmpade för bÀttre villkor för den katolska befolkningsgruppen och för en nationell irlÀndsk Äterförening med den sjÀlvstÀndiga republiken Irland. De mest kÀnda paramilitÀra grupperna pÄ nationalistsidan var IRA (IrlÀndska republikanska armén) och utbrytarna Provisoriska IRA och Verkliga IRA.

PÄ andra sidan fanns lojalisterna eller unionisterna, som tog sitt namn frÄn sin lojalitet med den brittiska kronan och önskan att fortsatt vara en del av den brittiska unionen. PÄ unionistsidan stred frÀmst grupper som UVF (Ulsters frivilligstyrka) och UDA (Ulsters försvarsförbund).

Parallellt satte brittiska myndigheter in 26 000 soldater och 13 000 poliser för att stĂ€vja oron.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!