ââI Ăstersjön har den plötsligt fĂ„tt en vĂ€ldigt stor möjlighet, ett stort hav som den kan expandera i. HĂ€r Ă€r nog möjligheterna stora att etablera sig och faktiskt trivas ganska bra, sĂ€ger lektor Anders Persson vid Lunds universitet.
Han ingĂ„r i det forskarlag som just nu hĂ„ller pĂ„ att ta reda pĂ„ hur allvarligt det kan bli â och hur mycket krabban hunnit breda ut sig lĂ€ngs vĂ„ra kuster. I centrum för projektet stĂ„r relationen mellan den nya krabbarten, vitfingrad brackvattenskrabba, och Ăstersjöns blĂ„musslor.
Ălskar blĂ„musslor
Att krabborna Àlskar blÄmusslor Àr tydligt hÀr i den fönsterlösa kÀllarlokalen med mÀngder av vattenbehÄllare uppradade pÄ hyllorna. FÄr de chansen dröjer det inte lÀnge innan de har en liten blÄmussla i klorna.
ââDu ser hur de redan har gett sig pĂ„ nĂ„gra musslor. De tycker verkligen om blĂ„musslor. De Ă€r inte sĂ„ stora, men de kan Ă€ta mĂ„nga smĂ„musslor och lyckas de med det sĂ„ blir det fĂ€rre stora musslor, sĂ€ger Anders Persson.
BlĂ„musslorna har en viktig stĂ€dfunktion i naturen, eftersom de filtrerar vattnet i sin jakt pĂ„ föda. Det innebĂ€r att de renar vattnet frĂ„n bland annat algplankton. Samtidigt har Ăstersjöns blĂ„musslor tunnare skal Ă€n vĂ€stkustens musslor och Ă€r dĂ€rmed ett lĂ€ttare byte för krabbor.
TT: SÄ det kan bli Ànnu vÀrre algblomningar om det blir fÀrre blÄmusslor?
ââDet skulle kunna vara en faktor som gör det vĂ€rre, inte kanske i de öppna omrĂ„dena ute i Ăstersjön, men inne i kustnĂ€ra omrĂ„den, sĂ€ger Anders Persson.
Oklar utbredning
Helt avgörande Ă€r förstĂ„s hur utbredd den vitfingrade brackvattenskrabban har hunnit bli i Ăstersjön. Ursprungligen kommer den ifrĂ„n USA:s östkust och tros sedan ha kommit hit med tankfartygens ballastvatten.
I en del av Karlskrona skÀrgÄrd har stora mÀngder sÄdana hÀr krabbor hittats, dÀrutöver har enstaka fynd rapporterats frÄn bland annat Ystad och Malmö.
Eftersom den Àr ljusskygg Àr den inte lika synlig som exempelvis strandkrabborna pÄ vÀstkusten. Den hÄller sig gömd under stenar och Àr mest aktiv pÄ natten.
ââLetar man sĂ„ hittar man den pĂ„ fler stĂ€llen Ă€n man tror, sĂ€ger Anders Persson.
Ny metod
För att fÄ grepp om utbredningen har vattenprover tagits frÄn 45 platser lÀngst kusten, hela vÀgen frÄn Oskarshamn och söderut till SkÄne.
Dessa prover analyseras under hösten i Lund och dÄ letar man efter dna frÄn bÄde brackvattenskrabban och andra arter.
Detta Àr en relativt ny metod för att kontrollera olika arters utbredning, men den har visat sig vara effektiv.
Skaltjocklek kan pÄverkas
Under tre mÄnader ska nu insamlade smÄ blÄmusslor utsÀttas för olika experiment som ska visa hur de pÄverkas av att dela akvarium med brackvattenskrabbor.
Utvecklar blĂ„musslorna frĂ„n Ăstersjön tjockare skal, sĂ„ som blĂ„musslorna pĂ„ vĂ€stkusten redan gjort för att skydda sig mot strandkrabbor och sjöstjĂ€rnor?
Eller Ă€r det omöjligt för dem att utveckla tjocka skal pĂ„ grund av att salthalten Ă€r lĂ€gre i Ăsterjöns vatten?
ââDet Ă€r det vi vill studera hĂ€r - vad hĂ€nder egentligen? sĂ€ger Anders Persson.
Koldioxid försurar
Forskarna undersöker samtidigt hur musslorna pÄverkas av klimatförÀndringar.
ââHĂ€r har vi koldioxiden, den framtida atmosfĂ€ren kan man sĂ€ga, sĂ€ger Anders Persson och pekar pĂ„ en stor tub.
Doktoranden Nan Ho ansvarar för att tillföra olika mycket koldioxid i de olika miniakvarierna. Koldioxiden gör att vattnet blir surare och det i sin tur kan ocksÄ pÄverka blÄmusslornas tillvÀxt och tjockleken i deras skal.
ââNĂ€r vattnet blir surare kan det bli problem för musslorna att bygga sina skal som ska skydda dem mot rovdjur, sĂ€ger Nan Ho.
FramĂ„t december hoppas forskargruppen ha fĂ„tt fram all data, för att sedan under nĂ€sta Ă„r kunna svara pĂ„ om Ăstersjön stĂ„r inför ett krabbhot eller inte.