Fredspris till Zelenskyj – eller ingen alls?

Senast var det 1972, med brinnande Vietnamkrig, terrordåd vid München-OS och blodig oro i Nordirland, som Nobelkommittén valde att inte dela ut något fredspris.

Någon officiell anledning gavs inte.

"Men den allmänna åsikten i Oslo var att kommittén inte kunnat hitta någon värdig kandidat", rapporterade nyhetsbyrån AP.

Att inte dela ut ett fredspris kan samtidigt tjäna som en tydlig markering. Första gången det hände var när första världskriget precis hade brutit ut, hösten 1914. Inte heller åren därpå utsågs någon mottagare, förrän Internationella rödakorskommittén (ICRC) prisades 1917 för "insatserna för att ta hand om skadade soldater och krigsfångar och deras familjer".

På samma sätt agerade kommittén också under andra världskriget, då ICRC återigen blev först att prisas efter flera år i rad utan fredspris. Den gången fick Röda korset priset för 1944, även om det meddelades och delades ut först 1945.

Vinnare i öst?

Henrik Urdal, direktör för det norska fredsforskningsinstitutet Prio i Oslo, är dock övertygad om att Nobelkommittén kommer att hitta en pristagare även i år, trots Rysslands krig i Ukraina.

– Det kommer att delas ut ett pris. Det sker viktiga bidrag för fred över hela världen, och i den situation som vi är blir det ännu viktigare att peka på det som görs för fred och försoning och kamp för grundläggande mänskliga rättigheter, säger Urdal till TT.

Hans årliga lista över vilka som han tycker borde få priset toppas i år av två tunga oppositionella från öst: belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja och fängslade ryske antikorruptionsaktivisten Aleksej Navalnyj.

– Det skulle ta upp vikten av icke-våldsam kamp för demokrati och mänskliga rättigheter och samtidigt har båda varit väldigt kritiska mot kriget i Ukraina, säger Urdal.

Presidenten i Kiev

Ett annat östnamn som flitigt nämns är Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj – eller rentav hela det ukrainska folket.

– De har så helhjärtat stått upp för fred, frihet och demokrati, både för sitt land men också för hela Europas frihet, säger exempelvis EU-parlamentsledamoten Arba Kokalari (M).

– Det är en viktig signal gentemot Kreml och Putin att vi från omvärlden aldrig kommer att tolerera den typ av aggression som han utför. Det är hela världsordningen som han utmanar, säger Kokalari.

Om Zelenskyj hann nomineras utifrån innan tiden gick ut den 31 januari är emellertid högst oklart. Visserligen hade sedan ledamöterna i norska Nobelkommittén på sig till sitt första möte därefter att själva nominera, men det mötet inträffade bara några få dagar efter den ryska attacken den 24 februari.

"Svårt att se"

Henrik Urdal tror samtidigt att det även finns andra orsaker till att Zelenskyj inte kommer att få priset.

– Även om Ukraina är det anfallna landet så leder Zelenskyj ett land som är i krig. Och i alla krig ser man övergrepp från båda sidor i en konflikt. Det är svårt att se att kommittén ska ge priset till en statsledare för ett land som är involverad i en sådan konflikt, säger Prio-direktören.

Att priset på något vis kommer att präglas av det pågående kriget i Ukraina är ändå givet. Henrik Urdal kan tänka sig att Nobelkommittén väljer att prisa Internationella domstolen i Haag, ICJ, som bland annat beordrat Ryssland att omedelbart avbryta sin krigföring i Ukraina – om än hittills förgäves.

– Det vore viktigt för att peka på internationell konfliktlösning som ett svar på den ökande polariseringen, säger Priodirektören i Oslo.