Synen pÄ islam drar valduellen till sin spets

Marine Le Pen vill förbjuda den muslimska slöjan pÄ franska gator. Emmanuel Macron vill skilja fransk islam frÄn islamism. NÀr presidentkandidaterna kampanjar i Frankrike inför helgens avgörande stÀlls de mot vÀggen av muslimska kvinnor som vill ha raka besked.

Den franska nationalistledaren Marine Le Pen har fram till hÀromdagen lobbat hÄrt för ett allmÀnt slöjförbud. HÀr diskuterar hon med en 70-Ärig kvinna i slöja som konfronterade henne i sydfranska Pertuis.

Den franska nationalistledaren Marine Le Pen har fram till hÀromdagen lobbat hÄrt för ett allmÀnt slöjförbud. HÀr diskuterar hon med en 70-Ärig kvinna i slöja som konfronterade henne i sydfranska Pertuis.

Foto: Daniel Cole/AP/TT

Frankrike2022-04-21 05:15

NÀr Marine Le Pen gick runt i sydfranska Pertuis och trÀffade vÀljare i helgen konfronterades hon av Fatima Benmalek, en 70-Ärig kvinna iklÀdd blÄvit och blommönstrad slöja, som undrade varför huvudbonader som hennes egen har blivit politik.

Dagen innan hade Le Pen utropat i nationell tv att det Àr av allra högsta vikt att slöjan förbjuds helt pÄ franska gator. Framför den 70-Äriga kvinnan argumenterade nationalistledaren för att mÄnga kvinnor, Àven flickor, blir förtryckta och pÄtvingade slöjor.

– Jag började bĂ€ra slöja nĂ€r jag blev Ă€ldre . . . För mig visar det att jag Ă€r mormor, svarade kvinnan, som tillade att Marine Le Pen borde "lĂ„ta muslimer vara i fred".

I en annan intervju dagen efter besöket i Pertuis tog Le Pen möjligen ett steg tillbaka dÄ hon sade att ett slöjförbud inte Àr det mest vÀsentliga i hennes "kamp mot islamistisk extremism". Men i onsdagskvÀllens debatt beskrev hon plagget som en "uniform pÄtvingad av islamister", vilket fick Macron att svara att Le Pen med ett slöjförbud kommer att "orsaka ett inbördeskrig".

"Enorma skillnader"

Islam och frĂ„gor som kopplas till religionen har inte legat högst pĂ„ dagordningen under valrörelsen. NĂ€r Marine Le Pen velat bredda sin vĂ€ljarbas har hon mest pratat privatekonomi. Bredvid den mer extreme Éric Zemmour har hon framstĂ„tt som relativt mĂ„ttfull.

Nu nÀr Le Pen stÀlls mot Macron förstÀrks kontrasterna pÄ nytt.

– Och det Ă€r enorma skillnader. Man mĂ„ste förstĂ„ att för Marine Le Pen sĂ„ Ă€r islam och islamism samma sak, Ă€ven om hon pĂ„stĂ„r att hon inte ser det sĂ„, sĂ€ger Benedicte Berner, statsvetare som undervisar vid ansedda Sciences Po i Paris och Ă€r styrelseordförande i den svenska mĂ€nniskorĂ€ttsorganisationen Civil Rights Defenders.

Enligt Le Pens förslag ska personer som bÀr slöja offentligt straffas med böter. Under valrörelsen pekade motstÄndare till bÄde höger och vÀnster om henne pÄ ett tillfÀlle dÄ hon tog en selfie tillsammans med en ung tjej i slöja. Retoriskt har hon velat skilja pÄ klÀdesplaggen och personerna som bÀr dem.

– Hon har varit ute och vĂ€ldigt tydligt sagt att det finns mĂ„nga muslimer som propagerar för islamistisk ideologi, att islam destabiliserar den franska kulturen och identiteten, att det Ă€r en intolerant och sexistisk religion, sĂ€ger Berner.

– Det Ă€r möjligt att hon lugnar sig lite inför valet, men det ligger kvar dĂ€r.

Tidigare judar i fokus

De senaste Ären har diskussionen om islam i Frankrike mest handlat om de radikala elementen, till följd av terrorattackerna 2015 och det brutala knivmordet pÄ lÀraren Samuel Paty 2020. Men religionens roll har legat högt pÄ dagordningen lÀnge.

– De senaste decennierna har islam öppnat upp politiskt spelrum för bĂ„de höger- och vĂ€nsterideologiska stĂ„ndpunkter om nationen, religionen och dess plats i det moderna samhĂ€llet, sĂ€ger Johannes Heuman, historiker vid Högskolan i Jönköping som har forskat om fransk efterkrigshistoria.

– Det finns likheter med diskussionen om judarnas roll i slutet av 1700-talet, med motsvarande frĂ„gor: Hur lĂ„ngt ska man gĂ„ i acceptansen av andra traditioner och vĂ€rderingar i det republikanska samhĂ€llet?

Uppskattningsvis omkring Ätta procent av fransmÀnnen Àr muslimer och majoriteten Àr sekulÀr. I en uppmÀrksammad mÀtning 2016, Äret innan Macron tilltrÀdde, sade dock nÀstan 30 procent av de muslimer som tillfrÄgades att sharialag bör stÄ över fransk lag.

"Ingen besatthet"

Emmanuel Macron sÀger sig efterstrÀva en mer integrerad och reglerad variant av fransk islam, som tydligt skiljs Ät frÄn islamism, radikalisering och det han kallar "separatism".

I fredags, i en direktsÀnd frÄgestund i tv, stÀlldes han inför en ung kvinna i slöja som ville veta vad presidenten egentligen anser om slöjor, efter att han uttalat sig i olika riktningar över tid.

– För mig personligen Ă€r frĂ„gan om slöjor ingen besatthet, svarade Macron, och lovade att inte införa nĂ„gra strĂ€ngare förbud.

För Macron handlar mycket om att förmÄ tillrÀckligt mÄnga vÀnstervÀljare att gÄ och rösta pÄ söndag. VÀnsterledaren Jean-Luc Mélenchon, som kom trea i valet, bedöms ocksÄ ha fÄtt klart flest röster bland franska muslimer.

Fakta: Franska slöjförbud

Hösten 1989 blev tre unga kvinnor i Creil, norr om Paris, stoppade nÀr de kom till skolan iklÀdda slöjor som tÀckte deras hÄr. Det stÀllde frÄgan om den franska sekularismen pÄ sin spets och under mer Àn ett Ärtionde gick direktiven fram och tillbaka, liksom domstolarnas beslut nÀr de behövde avgöra om skolor hade rÀtt att stÀnga ute sina slöjbÀrande elever.

2004 trÀdde ett förbud mot religiösa symboler och huvudbonader i franska skolor i kraft. Det omfattade Àven andra religiösa huvudbonader och "större" kristna kors. Kritiker ansÄg dock att det framförallt gick ut över muslimer och det kom allmÀnt att bli kÀnt som ett slöjförbud.

Förbudet utvidgades 2007 till att omfatta alla yrken inom offentlig sektor.

Sedan vĂ„ren 2011 Ă€r det ocksĂ„ förbjudet att tĂ€cka ansiktet i det offentliga. Även det omfattar till exempel skidmasker och omotiverade hjĂ€lmar, men kritiker bedömer att det riktades mot heltĂ€ckande religiösa drĂ€kter som niqab och burka.


Fakta: Laïcité

Den franska sekularismen utgĂ„r frĂ„n "laĂŻcitĂ©" – idealet om konfessionslöshet, att politik och religion ska skiljas Ă„t. Det stadgades vid den franska revolutionen 1789.

DÄ handlade det om att sÀtta stopp för den katolska kyrkans inblandning i politiken och ersÀtta den med principer om jÀmlikhet och tankefrihet.

NÀr Frankrikes femte republik stadgades 1958 skrevs laïcité in i grundlagen, med innebörden att alla statliga institutioner ska vara strikt neutrala i religiösa frÄgor. Grundlagen stipulerar ocksÄ religions- och samvetsfrihet.

KĂ€lla: Nationalencyklopedin

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!