Rekordilska mot Orbán – vägrar ge sig

Viktor Orbán har ofta legat i fejd med andra EU-ledare – men dramatiken har aldrig varit större än vid veckans toppmöte i Bryssel. Efter den ungerska premiärministerns blockering av miljardstöd till Ukraina krävs nu ett nytt toppmöte i början av 2024. Kollegerna i övriga EU är inte nöjda.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán vid EU-toppmötet i Bryssel.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán vid EU-toppmötet i Bryssel.

Foto: Virginia Mayo/AP/TT

EU2023-12-15 16:13

Först vägrade Orbán att godkänna en start för medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien, men löste situationen genom att helt enkelt gå ut när övriga ledare fattade sitt beslut.

En unik lösning, som enligt den nederländske journalisten och författaren Jan Werts aldrig tidigare skett – åtminstone inte under de 48 år som han bevakat och skrivit om EU:s toppmöten.

Samma välvillighet använde dock inte Orbán när det senare på natten handlade om pengar. Då blev det dubbelt veto till både Ukrainastöd och den utökade långtidsbudget som EU-kommissionen föreslagit.

Toppmötesdramat i Bryssel sätter relationskrisen mellan Ungern och övriga EU i blixtbelysning.

Vill ha pengar

Nu krävs ett nytt toppmöte i början av 2024 för att försöka lösa det ekonomiska. Inför det är Ungern tydliga med att de vill att övriga EU säger ja till att släppa de miljarder i EU-stöd som frusits av oro för korruption och rättsstatsutvecklingen i Ungern.

– Det här är ett utmärkt tillfälle för Ungern att göra klart att det borde få vad det förtjänar. Inte hälften eller en fjärdedel utan allt. Vi vill bli behandlade rättvist och nu finns en god chans att vi kan ordna det, säger Orbán i ungersk radio på fredagen, enligt nyhetsbyrån AFP.

Men att få resten av EU med på det lär inte bli enkelt. Irritationen är rekordstor och sedan Polen bytt till en betydligt mer EU-vänlig regering, under ledning av förre rådsordföranden Donald Tusk, har Ungern inte längre någon given uppbackare bland övriga länder.

Riskerar sin röst

Det ger möjlighet för övriga EU att gå vidare på allvar med sin så kallade artikel 7-process kring Ungerns rättsstats- och demokratiutveckling. För att bötfälla Ungern eller i värsta fall ta bort landets rösträtt krävs full enighet bland övriga länder – något som just nu inte längre ses som en omöjlighet.

Möjligen kan det hotet också sätta press på Ungern att ta några steg tillbaka i striden. Irlands premiärminister Leo Varadkar är en av många som hoppas att lite eftertanke ska hjälpa för att få även Ungern att säga ja till Ukrainastödet.

– Lite tid och rum över julhelgen kanske kan hjälpa, funderar han.

Fakta: EU:s artikel 7-process

I artikel 7 i EU:s Lissabonfördrag fastställs att en majoritet i EU-kommissionen, EU-parlamentet eller bland medlemsländerna kan dra i gång ett särskilt förfarande när ett medlemsland anses åsidosätta grundläggande EU-värderingar som "respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter".

Processen sker i flera steg där utfrågningar och rekommendationer blandas med formella beslut. Om man når så långt att man vill fastslå att ett EU-land verkligen åsidosätter värdena måste alla andra EU-länder rösta för. Eventuella sanktioner som då kan införas – exempelvis att tillfälligt dra in landets rösträtt i EU-sammanhang – måste också göras med enhällighet.

Hittills har artikel 7-förfarande endast inletts mot Polen (sedan 2017) och Ungern (sedan 2018). Än så länge har dock ingen av processerna nått fram till ens en omröstning om huruvida det finns en klar risk för att värdena åsidosätts.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!