I ett läge när återvändande är modeordet nummer ett i migrationspolitiken kommer Bashar al-Assads fall i Damaskus som rena julklappen för många EU-länder.
Exempelvis Italien och Danmark har redan tidigare tryckt på för att det ska bli möjligt att skicka tillbaka migranter och flyktingar till åtminstone delar av Syrien. När nu den gamla regimen flytt lär de påtryckningarna bli ännu starkare – kanske redan när EU:s migrationsministrar håller ordinarie decembermöte i Bryssel på torsdagen.
– Om det blir en hållbar fred i Syrien kommer många syrier inte längre behöva ha skydd och därmed försvinner grunden för deras uppehållsrätt i Tyskland, säger tyska förbundsdagsledamoten Andrea Lindholz från konservativa CSU till tidningen Rheinische Post.
"Stort hopp"
Tyskland, Danmark, Sverige och en rad andra EU-länder har snabbt redan hunnit pausa hanteringen av alla syriska asylansökningar, i väntan på klarhet.
Det är dock människorättsorganisationen Amnesty International starkt kritisk till.
"Syriers säkerhet i Europa får inte offras av politiska intressen", varnar Amnesty och påpekar att länderna är skyldiga att behandla alla asylansökningar individuellt och från fall till fall.
EU-kommissionen är tills vidare försiktig.
– Vi är övertygade om att de flesta syrierna utanför landet de senaste tio åren har drömt om att få åka tillbaka. Det nuvarande läget ger stort hopp – men också stor osäkerhet. Därför är det än så länge bättre att inte gå in på alltför stora framtidsspekulationer, sade Anouar El Anouni, utrikestalesman för den nya EU-kommissionen, på en pressbriefing i måndags.
Förslag i vår
Kraven på hårdare tag i migrationspolitiken har redan fått EU-kommissionen att utlova ett uppdaterat förslag om hur man kan snabba på och samordna hemskickandet av personer som inte anses ha asylskäl i Europa. Förslaget från nye migrationskommissionären Magnus Brunner har dessutom skyndats på och sägs nu komma redan i vår, snarare än i sommar.
I Sverige har regeringen dessutom officiellt ställt sig bakom krav på att kommissionen också ska utreda skapandet av "återvändande-hubbar" – dit EU-länder gemensamt ska kunna skicka personer som ska utvisas.
Paradoxalt nog finns också en oro för att regimskiftet i Syrien ska medföra nya flyktingströmmar, om etniska och religiösa minoriteter oroar sig för hur landet ska styras framöver.